Sänkt skatt för företagen
Målet är att stärka tillväxtpotentialen, påskynda investeringarna, skapa arbetsplatser och sörja för företagens lönebetalningsförmåga. Tyngdpunkten inom beskattningen förflyttas från beskattning av resultat till beskattning av utdelad vinst.
Systemet för beskattning av utdelning revideras. Utdelningsinkomster beskattas alltid som kapitalinkomst. Utdelningarna från offentligt noterade företag görs helt skattepliktiga. Av utdelningarna från andra än offentligt noterade bolag är 25 procent skattepliktig inkomst upp till det belopp som motsvarar en årlig avkastning på 8 procent beräknad på det matematiska värdet för aktien. Den överskridande delen är helt och hållet skattepliktig kapitalinkomst.
Genom sänkningen av samfundsskatten svarar man även på de framtida utmaningarna för industrin, såsom det svaveldirektiv som träder i kraft år 2015. Utöver skattelösningen underlättas anpassningen till svaveldirektivet genom att man satsar drygt 100 miljoner euro på LNG-infrastruktur. För höjningen av måtten och massorna för den tunga transportmaterielen i vägtrafiken reserveras sammanlagt 55 miljoner euro i tilläggsfinansiering under ramperioden, för att vägarna ska kunna hållas i behörigt skick. Också det regionala transportstödet fortsätts. Målet är att på kort sikt uppnå årliga inbesparingar på 80-160 miljoner euro inom kostnaderna för logistik. På lång sikt kan transportkostnadsnyttan stiga till så mycket som tre miljarder euro.
Skatte- och kostnadsbördan inom industrin minskas med den planerade lättnaden av windfall-skatten. Skatten, som tidigare uppgick till 170 miljoner euro tas endast ut till ett belopp av 50 miljoner euro. Det bör beaktas att till ikraftträdandet av svaveldirektivet anknyter betydande osäkerhetsfaktorer till exempel i fråga om kostnaderna. Regeringen agerar på EU-nivå för att säkerställa genomförandet av ett kostnadseffektivt svaveldirektiv och granskar frågan regelbundet.
Regeringen inleder ett omfattande tillväxtfinansieringsprogram för att stärka kapitalplaceringsmarknaden och stödja små och medelstora företags tillväxt. Inom finansieringsprogrammet kombineras både statliga satsningar och privata pengar. Tillsammans kan fonderna under sin verksamhetsperiod nå upp till miljardklass.
Tekes - utvecklingscentralen för teknologi och innovationer ges fullmakt att under ramperioden använda högst 20 miljoner euro per år till kapitalplaceringar i företag på groddstadiet. Industriinvestering Ab kapitaliseras under ramperioden med 30 miljoner euro per år för inrättande av en ny tillväxtfond som riktas till tillväxtföretag. Såväl Tekes som Industriinvesterings investeringar görs via fonder, av vilkas kapital minst häften samlas från privata källor.
Som en del av tillväxtfinansieringsprogrammet överförs till Tekes stegvis från och med 2014 totalansvaret för de offentliga utvecklingsstöden i inledningsskedet för företag, inklusive kapitalinvesteringsverksamheten.
I enlighet med förslaget från IKT2015-arbetsgruppen satsar regeringen på att stärka kunnandet inom IKT. I Finland skapas en täckande och enhetlig kanal för e-tjänster. I detta arbete betonas kostnadseffektivitet samt kartläggs möjligheterna till gränsöverskridande samarbete. Regeringen fortsätter utredningsarbetet gällande ett projekt med en telekabel i Östersjön. Regeringen har reserverat medel för inrättandet av en cybersäkerhetscentral.
Regeringen fortsätter att öppna de offentliga datalagren för allmänheten. Bland annat Meteorologiska institutets väder- och radaruppgifter samt Trafikverkets rutt- och tidtabellsuppgifter för kollektivtrafiken överlämnas till offentligt bruk.
