Avtal

Företagaren sluter i egenskap av näringsidkare avtal relaterade till företagsverksamheten, till exempel med leverantörer och entreprenörer. Utöver det, sluter företagaren avtal med sina kunder. Kunderna kan vara andra företag (business-to-business) eller konsumenter (business-to-consumer). Konsumentskyddslagen gäller endast vid avtal mellan företag och konsument. 

Ett avtal är alltid en ömsesidig rättshandling, vilket innebär att båda parterna ska godkänna avtalet för att det ska vinna laga kraft. Det är viktigt att företagaren sätter sig in i avtalsrättsliga frågor innan avtalet ingås, eftersom det inte kan ändras ensidigt efter att det har ingåtts.

Avtal kan även ingås muntligt, men det rekommenderas att ingå ett avtal skriftligt för att man vid tvister kan visa vad man ursprungligen har kommit överens om.

Rättshandlingslagen eller lagen om rättshandlingar på förmögenhetsrättens område reglerar slutande av avtal, fullmakt samt rättshandlingars ogiltighet och jämkning av dessa. Rättshandlingslagen tillämpas på bland annat köpekontrakt. Dess bestämmelser gäller inte formbundna avtal, såsom fastighetsköp.

Uppkomsten av ett avtal

Ett avtal får formuleras fritt till sitt innehåll och sin form, men för till exempel fastighetaffärer ställer lagen emellertid vissa formkrav.

I regel är det inte möjligt att annullera ett avtal om detta inte avtalas separat, till exempel genom att bevilja annulleringsrätt. Annullering är även möjlig i sådana situationer av distans- och hemförsäljning som avses i konsumentskyddslagen. Läs mer om distansförsäljning under rubriken Annat nyttigt. Där hittar du en länk till Konkurrens- och konsumentverkets webbplats.

Om den ena avtalsparten inte följer avtalet är det fråga om ett avtalsbrott. Det finns dock undantag i avtalets bindande verkan, såsom ett oförutsett och oöverstigligt hinder (force majeure), ogiltighet och jämkning av avtalet i situationer där ett avtalsvillkor är oskäligt för den ena parten.

Avtalet kan vara ogiltigt om

• Den ena avtalsparten saknar rättshandlingsförmåga
• Avtalet innehåller ett formfel
• Avtalet är lagstridigt.

I oklara fall ska avtalsvillkoren tolkas i följande ordning:

• Tvingande bestämmelser
• De avtalsvillkor som nämns i avtalet
• Handelsbruk
• Dispositiva lagbestämmelser

Fullmakt och juridisk person som avtalspart 

En befullmäktigad, dvs. företrädare, har fått fullmakt att utföra rättshandlingar för en annan persons räkning. En juridisk person som till exempel ett aktiebolag, öppet bolag och kommanditbolag måste alltid verka genom sina företrädare. Rätten att ingå bindande avtal för företaget grundar sig antingen på en lagstadgad representationsrätt (till exempel verkställande direktör eller styrelse för ett aktiebolag) eller på fullmakt (inkl. prokura).

Sätt att bevilja fullmakt:

• Skriftlig fullmakt för exempelvis ingående av ett enskilt avtal, för vilket huvudmannens frivilliga viljeförklaring behövs
• Ställningsfullmakt för exempelvis verkställande direktören eller en försäljare i affären
• Prokurafullmakt, dvs. namnteckningsrätt.

En prokurafullmakt kan endast beviljas av en näringsidkare som finns införd i handelsregistret. Prokuristen får representera huvudmannen i ärenden som hör till idkandet av affärsverksamheten och teckna företagets firma. En prokurist har dock inte rätt att överlåta företagets fasta egendom eller tomtlegorätt eller söka inteckning i dessa eller överföra sin representationsrätt till någon annan.

När du ingår betydelsefulla avtal med en juridisk person är det viktigt att ta reda på vem som har befullmäktigats att företräda den andra avtalsparten. Namnteckningsrätten kan i regel kontrolleras i avtalspartens handelsregisterutdrag. Rätten att företräda bolaget och teckna dess firma kan begränsas genom avtal mellan bolagsmännen och begränsningen ska införas i handelsregistret.

Köplagar

Allmänna bestämmelser om köp av lös egendom finns i den finländska köplagen och i den internationella köplagen CISG. Köplagarna har till största delen samma innehåll. Du kan bekanta dig närmare med lagarna i avsnittet Annat nyttigt.

Köplagen gäller till exempel köp av följande nyttigheter:

• Lösa fysiska föremål, även vätskor och djur
• Beståndsdelar av fastigheter eller tillbehör som löstagbar egendom
• Värdepapper, såsom aktier och optionsrätter
• Industriella rättigheter, såsom varumärkesrätt.

Konsumentförsäljning regleras dock i konsumentskyddslagen. Länk till konsumentskyddslagen. 

Kontroll av avtalspartens bakgrund

I synnerhet med en ny avtalspart är det viktigt att företagaren bekantar sig med den blivande avtalsparten och skaffar bakgrundsinformation om företaget. Enligt beställaransvarslagen (lagen om beställarens utredningsskyldighet och ansvar vid anlitande av utomstående arbetskraft) är beställaren skyldig att utreda huruvida företaget är infört i förskottsuppbördsregistret och arbetsgivarregistret samt i registret över mervärdesskattskyldiga.

Nödvändig bakgrundsinformation finns bland annat i Patent- och registerstyrelsens handelsregister, informationstjänsten FODS och olika kreditupplysningsregister.