Företagsformer

Då endast en person grundar företaget, är en enskild firma den enklaste företagsformen. För att grunda en enskild firma krävs inga avtal eller motsvarande formaliteter, eftersom affärsverksamheten är helt knuten till en fysisk person. Det finns heller inget krav på kapitalinsats.

Beslut och ansvar

Den enskilde näringsidkaren fattar alla beslut själv och bär också ansvaret för dessa, och ansvarar därmed med hela sin förmögenhet också för skulder som uppstår i företagsverksamheten. Detta är en lämplig företagsform för en mindre verksamhet, då företagaren är ensam eller om äkta makar arbetar tillsammans i den ena makens företag. Företagaren själv och hans eller hennes familj får använda den vinst som företaget ger.

Företagaren kan lyfta medel ur bolaget i form av privatuttag. Firman kan vid behov enkelt omvandlas till öppet bolag, kommanditbolag eller aktiebolag.

Ett öppet bolag kräver alltid minst två bolagsmän. Bolaget grundas genom ett bolagsavtal mellan bolagsmännen. Bolagsavtalet ska vara skriftligt och reglera nödvändiga frågor gällande företagets verksamhet och bolagsmännens rättigheter och skyldigheter. För att grunda ett öppet bolag finns inget krav på kapitalinsats.

Beslut och ansvar

Ansvariga bolagsmän ansvarar med hela sin förmögenhet för skulder som uppstår i företagsverksamheten. De ansvariga bolagsmännen har ensamma eller tillsammans beslutanderätt beroende på vad som stadgas i bolagsavtalet. En verkställande direktör kan vid behov anställas för att sköta företagets löpande ärenden.

De ansvariga bolagsmännen avtalar om hur vinst och förlust fördelas mellan dem. Denna bolagsform kräver att bolagsmännen kan samarbeta och att de litar på varandra. Bolagsformen lämpar sig vanligtvis för företagsverksamhet i små eller medelstora familjeföretag. Bolagsmännen kan lyfta medel ur bolaget i form av lön, vinstandel, lån och privatuttag. Ett öppet bolag kan omvandlas till ett kommanditbolag, aktiebolag, eller under vissa omständigheter till enskild firma.

Ett kommanditbolag grundas liksom ett öppet bolag genom ett avtal mellan minst två bolagsmän. Ett kommanditbolag har alltid två olika slags bolagsmän: minst en ansvarig bolagsman som ansvarar för bolagets verksamhet och minst en tyst bolagsman som placerar kapital i bolagets verksamhet.

Beslut och ansvar

Ansvariga bolagsmän i kommanditbolag ansvarar med hela sin förmögenhet för skulder som uppstår i företagsverksamheten. Den tysta bolagsmannens ansvar är däremot begränsat till den i bolaget investerade kapitalinsatsen. De ansvariga bolagsmännen har ensamma eller tillsammans beslutanderätt beroende på bolagsavtalets utformning. En tyst bolagsman har inte rätt att representera bolaget eller delta i beslutsfattandet om inte annat överenskommits. En verkställande direktör kan vid behov anställas för att sköta företagets löpande ärenden.

De ansvariga bolagsmännen avtalar om hur vinst och förlust fördelas mellan dem. Även denna bolagsform förutsätter att bolagsmännen kan samarbeta och att de litar på varandra. Det är en lämplig företagsform för små och medelstora företag. Ansvariga bolagsmän i ett kommanditbolag har samma möjligheter att lyfta pengar ur bolaget som i ett öppet bolag. Tysta bolagsmän får vinstandel enligt bolagsavtalet. Ett kommanditbolag kan omvandlas till öppet bolag, aktiebolag eller under vissa omständigheter, enskild firma.

Ett aktiebolag kan grundas av en eller flera fysiska eller juridiska personer. Bolagsformen lämpar sig då man samlar in aktiekapital av flera delägare eller då företaget planerar att senare höja antalet bolagsmän eller aktier. Ett aktiebolag kan också vara ett enmansaktiebolag. Ett aktiebolag uppkommer då det registreras i handelsregistret. Grundandet av ett aktiebolag kräver att man har minst en aktie. Enligt aktiebolagslagen är minimikapitalet i ett privat aktiebolag 0 euro från 1.7.2019, men man bör notera att etableringen innebär kostnader vilka kan täckas av en initial kapitalinsats. Om inte, krävs det att aktiebolaget får andra tillförda medel. Publika aktiebolag har ett minimikapitalkrav om 80 000 euro.

Beslut och ansvar

I ett aktiebolag begränsas aktieägarnas ansvar till kapitalinsatsen, även om grundaren eller grundarna ändå i praktiken ofta måste ställa sin personliga egendom i borgen för de lån som företaget tar.

Beslutanderätten fördelas mellan bolagsstämman, styrelsen och den verkställande direktören om en sådan anställts, beroende på vilken typ av ärende det är fråga om. I aktiebolagslagen finns en lagstadgad administration som måste tas i beaktande. Makten i ett aktiebolag är uppdelad enligt följande:

Bolagsstämman är ett möte för aktieägarna och bolagets högsta beslutsfattande organ. Styrelsen väljs av bolagsstämman och ansvarar för bolagets verksamhet och bokföring och har allmän behörighet i bolagets ärenden. Verkställande direktören väljs vid behov av styrelsen och ansvarar för bolagets löpande verksamhet. Styrelsen och verkställande direktören ansvarar för de skador de uppsåtligt eller genom vållande förorsakat bolaget. De ansvarar även för skador som de genom sin verksamhet vållat aktieägare eller utomstående, om skadan beror på verksamhet som bryter mot aktiebolagslagen eller bolagsordningen.

Aktiebolaget kräver en noggrannare kunskap om lagstiftningen och är administrativt tyngre än de andra bolagsformerna. Det lämpar sig som bolagsform särskilt för företag som kräver stort kapital, men kan även lämpa sig för mindre företag som vill ha större flexibilitet. Aktieägarna kan lyfta medel ur bolaget genom lön eller dividend. Ett aktiebolag kan under vissa omständigheter omvandlas till privat firma, öppet eller kommanditbolag eller andelslag. Detta har dock ofta tunga beskattningspåföljder, varför omvandlingen bör övervägas noga innan den verkställs.

Ett andelslag kräver minst tre grundare. Det finns inget lagstadgat minimikapital, utan grundarna betalar en andelsavgift. Andelsavgifterna brukar vara lika stora och de utgör andelskapitalet. Om det nämns i stadgan kan andelslaget också samla in andra avgifter. I ett andelslag kan medlemsantalet variera.

Beslut och ansvar

I ett andelslag begränsas ägarnas ansvar till kapitalinsatsen. I praktiken måste ändå grundaren eller grundarna ofta ställa sin egendom i borgen för de lån som andelslaget tar. I ett andelslag fördelas ansvaret mellan andelsstämman, styrelsen och verkställande direktören. Besluten fattas vanligtvis enligt principen en röst per medlem, och penningbeloppet som investerats inverkar inte på röstetalet. 



Styrelsen och verkställande direktören ansvarar för de skador de uppsåtligt eller genom vållande förorsakat bolaget. De ansvarar även för skador som de genom sin verksamhet vållat medlemmarna, andelslagets borgenär eller utomstående, om skadan beror på verksamhet som uppsåtligt bryter mot lagen eller stadgan. Ett andelslags målsättning är inte att generera vinst, utan att erbjuda sina medlemmar tjänster. Ägarna kan ändå lyfta medel ur andelslaget genom att vinst eller överskott stadgeenligt delas ut till medlemmarna. 



Utdelningen görs då som återbetalning av överskott enligt hur medlemmarna utnyttjat andelslagets tjänster, som ränta på andelskapitalet, ersättning för varor och tjänster eller på annat i stadgan bestämt sätt. Medlemmarna kan också stå i anställningsförhållande till sitt andelslag och till dem utbetalas lön enligt arbetsinsats.

Andelslaget lämpar sig för arbetskraftsdominerade branscher som har litet kapitalbehov och då målsättningen är att sysselsätta sig via andelslaget. Det passar även som nätverk för företagare.