Så önskar Företagarna i Finland reformera landets politik för ökad tillväxt

Sammanfattning av Företagarna i Finlands målprogram för 2015–2019.



Målprogrammet sammanfattar Företagarna i Finlands mål för den kommande valperioden till riksdagen och presenterar Företagarna i Finlands uppfattningar om hur Finland ska få en företagsdriven tillväxt.

Utgångspunkten för programmet är att den ekonomiska tillväxten ökar genom arbete, och det är företagarna som utför det finländska arbetet. Företagararbetets andel har ökat i snabb takt. Samtidigt har små och medelstora företag skapat merparten av de nya arbetstillfällena för företagssektorns löntagare.

Prioriterade målsättningar

Programmet har fem prioriterade mål. De antogs som Företagarna i Finlands ståndpunkt vid förbundskongressen den 24 oktober 2013. Varje prioriterat mål beskrivs även närmare i ett av programmets huvudavsnitt.

De prioriterade målen är utformade så att de presenterar Företagarna i Finlands företagspolitiska mål (t.ex. sänkt tröskel för sysselsättning) och därefter den effekt som följer efter att målet har uppnåtts (förbättring av arbetets konkurrenskraft).

Arbetsmarknaden ska reformeras – skapar nya arbetstillfällen

Målsättningen är att den nya regeringen ska påbörja en reform på arbetsmarknaden. Syftet med reformen måste vara att sänka tröskeln för sysselsättning och att förbättra avtalsmöjligheterna på arbetsplatserna.

En strukturell förändring av arbetsmarknaden skulle främja sysselsättningen och förbättra arbetets produktivitet, arbetsförhållandena och det finländska arbetets konkurrenskraft överlag.

Den offentliga sektorn ska minskas – tryggar medborgarnas välbefinnande

Målsättningen är att skapa balans i de offentliga finanserna genom strukturella reformer. De offentliga utgifternas andel i förhållande till BNP måste åter minskas till mindre än 50 procent från nästan 60 procent i dag. Kommunernas och statens uppgifter måste förenklas och omorganiseras.

En minskad offentlig sektor skulle ge utrymme för en sänkning av den totala skattesatsen, få marknaden att fungera bättre och trygga möjligheten att bevara grunden för välfärdsstaten.

Mer sporrande beskattning – ökar företagens framgångar

Målsättningen är att skattesatsen ska minskas. Man måste undersöka möjligheten att senarelägga beskattningen av den inkomst som blir kvar i företaget. Småföretagen ska motiveras till tillväxt genom en ny typ av företagaravdrag. Beskattningen ska möjliggöra flexibla generationsväxlingar och ägarbyten.

Genom att beakta olika former av företagande vid utvecklingen av beskattningen främjas tillväxt och sysselsättning. Den totala skattesatsen i Finland är 44,4 procent, dvs. en av de högsta bland OECD-länderna.

Ensamföretagarnas ställning ska förbättras – gör det möjligt att klara sig som företagare

Målsättningen är att det ska tas större hänsyn till ensamföretagarnas ställning och villkor i beslutsfattandet. Lagstiftningen ska vara sådan att den passar även de minsta företagen. Arbetet för en bättre social trygghet måste fortsätta, beskattningen måste bli mer sporrande och tröskeln för anställning av medarbetare måste sänkas.

En förbättrad ställning för ensamföretagarna skapar ekonomisk aktivitet på bred front i hela det omgivande samhället. Ensamföretagarna utgör redan 65 procent av samtliga företag.

Onödiga regleringar bör undanröjas – ger utrymme för företagsamhet och kreativitet

Målsättningen är mindre och bättre reglering. Den centrala uppgiften för lagstiftningen ska vara att stärka företagsamheten, eftersom välfärd skapas genom lönsamma företags framgång.

En förenklad reglering motiverar människor att bli företagare. En bra reglering ger utrymme för kreativitet och företagsamhet samt för arbete och aktivt medborgarskap.

Inledande avsnitt

Programmet har ett inledande avsnitt, Företagande som lösning på utmaningarna. I det inledande avsnittet beskrivs närmare hur Finlands konkurrenskraft har minskat även på grund av inhemska val.

Främjande av företagsamheten ger näring åt den ekonomiska tillväxten. Utan fungerande incitament skapas ingen tillväxt. Det behövs mer kreativitet och risktagningsvilja i Finland. Företagande är lösningen på en stor del av problemen i vårt land.

Huvudavsnitt

Programmet har tolv huvudavsnitt som totalt innehåller mer än 100 mål. Varje huvudavsnitt börjar med en företagarintervju. I intervjuerna framför företagarna sin egen syn på något av de teman som avsnittet handlar om. Ordföranden och vice ordföranden för Företagarna i Finland intervjuas om programmets prioriterade mål och sju övriga företagare om de övriga huvudavsnitten.

Välfärdsstaten ska dimensioneras på nytt

Målsättningarna i avsnittet hänför sig till finans- och sysselsättningspolitiken samt till den offentliga sektorns uppgifter. De centrala målsättningarna är att sätta tillväxtmålet för BNP till i genomsnitt två procent per år, öka sysselsättningsgraden till 75 procent före 2019 och minska den offentliga sektorns uppgifter.

I början av avsnittet finns en intervju med Företagarna i Finlands ordförande Jyrki Mäkynen. Han konstaterar bland annat att när man krymper den offentliga sektorn ska man inte i första hand angripa dem som utför arbetet, utan byråkratin, regleringen och tillståndsdjungeln. Det som krävs är färre uppgifter och de effektivaste tänkbara produktionsmetoderna.

Strukturella förändringar på arbetsmarknaden skapar mer arbete

De centrala målsättningarna i avsnittet gäller arbetsmarknadssystemets strukturer. Målsättningen är att regeringen och riksdagen ska börja använda den makt de fått genom grundlagen. Regeringen måste påbörja en reform av arbetsmarknadssystemet så att tröskeln för sysselsättning kan sänkas och avtalsmöjligheterna på arbetsplatserna ökar. Övriga målsättningar i avsnittet hänför sig till ökad arbetsinsats och en jämnare fördelning av de kostnader som uppstår genom familjeledigheter.

I början av avsnittet finns en intervju med Företagarna i Finlands vice ordförande Juhani Hyry. Han säger att flexibla anställningsvillkor skulle minska riskerna med att anställa och att arbetskraftsbehoven skulle kunna tillgodoses snabbare utan att man behöver vara rädd för felaktig rekrytering.

Beskattningen ska vara mer sporrande

De viktigaste målsättningarna i avsnittet är en sänkning av den totala skattesatsen och en reform av företagsbeskattningen. Beskattningen förväntas stödja företagsamhet och sporra tillväxten, och skattesystemet förutsätts vara förutsägbart även framöver. På grund av den risk som företagande innebär ska beskattningen av företagare vara lindrigare än beskattningen av löntagare. Som skatteincitament föreslås att beskattningen av den inkomst som blir kvar i företaget ska senareläggas. För näringsidkare och personbolag föreslås ett företagaravdrag (så att endast 95 procent av den skattepliktiga inkomsten skulle vara skattepliktig inkomst). Dessutom föreslås bland annat att grundavdraget i momsbeskattningen höjs från 22 500 euro till 50 000 euro samt att ett förfarande enligt svensk modell ska tillämpas inom arvs- och gåvobeskattningen, där skatten debiteras först vid försäljning av den överförda egendomen.

I början av avsnittet finns en intervju med Företagarna i Finlands vice ordförande Mikko Akselin. Akselin säger att utformningen av företagsbeskattningen sker alltför ryckvis. När företagarna funderar på verksamheten, investeringar och sysselsättning borde de kunna lita på att skattesystemet håller sig stabilt och att de beslut som fattas resulterar i ekonomisk nytta och inte plötsligt beskattas på ett annat sätt.

Ensamföretagarnas ställning måste förbättras

I avsnittet finns en sammanfattning av de viktigaste målsättningar i programmet som påverkar ensamföretagarnas ställning. Dessa är indelade i beskattning, vilseledande marknadsföring, företagarnas sociala trygghet, insolvenssystem, principen ”tänk småskaligt först” vid reglering och sänkning av anställningströskeln för den första arbetstagaren. I avsnittet konstateras att det finns cirka 170 000 ensamföretagare, vilket är 65 procent av samtliga företagare. Sedan 2000 har antalet företagare ökat med cirka 44 000, medan antalet arbetsgivarföretagare varit i stort sett oförändrat.

I början av avsnittet finns en intervju med Företagarna i Finlands vice ordförande Hanna Munter. Munter säger att arbete som utförs på ett företagarmässigt sätt har ett stort värde för samhället. Det visar på aktivitet och uppmuntrar till självständigt tänkande och eget ansvarstagande. Hon anser att ett företagaravdrag och bättre social trygghet är motiverade förändringar som ger bättre försörjning.

Konkurrensfördelar genom en bättre reglering

I avsnittet ställs kravet att man måste lösgöra sig från dagens regleringsdrivna system. Utgångspunkten för all reglering ska vara att få marknaden att fungera bättre och att skapa rättvisa spelregler. Den nationella regleringen måste förenklas med mindre och bättre reglering som mål. När Finland deltar i EU-regleringar ska man eftersträva nationella konkurrensfördelar. Man måste vid behov kunna göra avkall på övriga målsättningar i samhället för att stärka företagsamheten, eftersom välfärd skapas genom lönsamma företags framgång.

I början av avsnittet finns en intervju med Företagarna i Finlands vice ordförande Tommi Matikainen. Matikainen säger att ”regleringen har spårat ur helt”. Samarbetslagen är ett exempel på en särskilt tung reglering. Dessutom går det åt mycket arbetstid för olika statistiska skyldigheter, och när det gäller dem borde man tillämpa principen ”allt från en lucka”.

Tillväxt, internationalisering och faktisk konkurrenskraft

I avsnittet sammanfattas de viktiga teman som påverkar tillväxten: företagarens tillväxtvilja och attityder, allmänna tillväxtincitament, finansiering av tillväxten, företagsmarknadens funktionsförmåga vid ägarbyten och generationsväxlingar samt trafiksystemets funktionsförmåga. Ett mål som ska styra de näringspolitiska åtgärderna föreslås vara att andelen tillväxtorienterade små och medelstora företag höjs till tolv procent av samtliga företag, medan andelen för närvarande är under tio procent. För att öka exporten från små och medelstora företag föreslås att tjänsterna för internationalisering förbättras och att marknaderna öppnas med handelspolitiska medel. Som ett mål för näringspolitiken föreslås en fördubbling av antalet direktexporterande företag så att de utgör över en fjärdedel av samtliga företag. I avsnittet föreslås även att näringspolitiken ska främja företagens faktiska konkurrenskraft, dvs. överlägsenheten hos deras produkter och tjänster.

I början av avsnittet finns en intervju med ingenjörsbyrå Comatec Groups verkställande direktör Aulis Asikainen. Enligt Asikainen sysselsätter Comatec cirka 400 personer i Finland och Estland. Kundföretag finns över hela världen. Företagets omsättning har ökat med i genomsnitt 20 procent per år, och Asikainen skulle expandera företaget ytterligare om inte företagsbeskattningen och stelheten i arbetslivet bromsade tillväxten.

Företagarens risker ska vara rimliga och skyddet i ordning

I avsnittet framförs målsättningar för fyra ämnesområden: social trygghet, insolvens, vilseledande marknadsföring och skydd av immateriella rättigheter. För att förbättra företagarnas sociala trygghet föreslås bland annat att man alltid ska få valuta för betalda försäkringspremier. Insolvenssystemet ska bedömas som en helhet och säkerställa att skuldproblemen styrs effektivt till rätt åtgärder. För att undanröja vilseledande marknadsföring krävs lagstiftningsåtgärder. Skyddet av immateriella rättigheter såsom affärs- och yrkeshemligheter förväntas bli effektivare genom att se till att skyddet kan erhållas till en rimlig kostnad.

I början av avsnittet finns en intervju med advokat Olli Pohjakallio vid advokatbyrå Olli Pohjakallio Oy. Enligt Pohjakallio bör onödiga konkurser elimineras genom företagssaneringar. Han anser att företagarna borde få företagsdriven skuldrådgivning som stöds av staten.

Produktivitet och konkurrenskraft genom kompetens och innovationer

I avsnittet ges riktlinjer för utbildnings- och innovationspolitikens målsättningar. En förnyelse av utbildningssystemens strukturer efterlyses så att grunderna för ny företagsamhet stärks genom att man lär ut en positiv företagarattityd, företagarkompetens och företagsfärdigheter på samtliga utbildningsnivåer. Den kompetens som behövs i små och medelstora företag ska tryggas genom utbildning så att man stärker individernas, arbetsplatsernas och företagens anpassningsförmåga. Dessutom efterlyses ökad partnerskapsverksamhet mellan företag och läroanstalter. Som en central enskild målsättning föreslås införandet av en utbildningsavtalsmodell. När det gäller innovationspolitiken förutsätts att fokus ska ligga på bättre innovationsberedskap hos småföretagen.

I början av avsnittet finns en intervju med butiksföretagare Niina Etelätalo-Niemi. Hon har redan låtit åtta av sina anställda utbilda sig genom en läroavtalsutbildning. Hon anser att den utbildningsavtalsmodell som Företagarna i Finland föreslagit borde införas. Den skulle innebära rimliga kostnader, främja sysselsättningen och minska riskerna vid rekrytering.

Hållbar ekonomi och mer logisk energipolitik

I avsnittet krävs långsiktig och logisk politik för att den hållbara ekonomin kan göras till en framgångsfaktor i Finland. Det centrala kravet inom energipolitiken är att tillgången till energi ska tryggas och att beroendet av importerad energi minskas. Innovationer inom förnybar energi ska främjas, samtidigt som ett så heltäckande internationellt klimatavtal som möjligt ska fås till stånd.

I början av avsnittet finns en intervju med Metaenergia Oy:s verkställande direktör Pekka Vinkki. Han säger att stabila verksamhetsförutsättningar och en långsiktig energipolitik skulle främja bioenergiproduktionen. Han anser att en ökad användning av förnybar energi och utveckling av exportprodukter kräver att olika tekniker främjas på ett opartiskt sätt.

Mot en företagsinriktad regional utveckling

I avsnittet efterlyses en företagsinriktad modern regionalpolitik. Den regionala utvecklingen ska moderniseras så att den styrs av funktionella helheter och av aktörernas gemensamma framgångsfaktorer runt om i Finland. Den regionala utvecklingen ska förenklas och kundfokuserade tjänster sättas som mål.

I början av avsnittet finns en intervju med företagare Erja Luiro vid Levin Lapinkylä Oy. Luiro säger att vägförbindelserna bör förbättras och flygförbindelserna säkerställas. I stället för att inriktas på projekt borde EU-finansieringen komma företagen till nytta.

Social- och hälsovårdsreformen måste bygga på valfrihet

Enligt avsnittet är en kostnadseffektiv och effektiv servicestruktur inte möjlig utan sund konkurrens. En av uppgifterna för de social- och hälsovårdsområden som ska skapas bör vara att utveckla en fungerande servicemarknad. Utgångspunkten för den nya finansieringen i anslutning till reformen av servicestrukturen måste vara modellen ”pengarna följer kunden”. Det behövs regler kring skyldigheten att använda servicesedlar som en produktionsmetod.

I början av avsnittet finns en intervju med Vääksy läkarcentrals verkställande direktör Tiina Wangel. Hon säger att klienterna borde få välja var de köper tjänster, eftersom endast en sund och öppen konkurrens mellan producenterna ger kostnadseffektivitet, bra kvalitet och avsedd verkan. Hon säger att med servicesedlar kommer även småföretag att etablera sig på marknaden, medan kommunala upphandlingar ofta är för stora helheter.

Marknadens funktionsförmåga måste tryggas

I avsnittet ges riktlinjer för målsättningarna för den privata och offentliga marknadens funktion. Konkurrensmiljön måste utvecklas ytterligare, och den offentliga sektorn ska fokusera på att tillhandahålla tjänster och främja marknadens funktionsförmåga. Vid reformen av reglerna för offentliga upphandlingar ska nationella tillvägagångssätt förenklas och nationella tröskelvärden sänkas.

I början av avsnittet finns en intervju med Sacotec Components Oy:s styrelseordförande Antti Zitting. Han säger att man måste få företagsmarknaden att fungera bättre. Nuvarande lagstiftning om ägarbyten hindrar företagen från att växa till medelstora företag. Även kapitalmarknaden borde utvecklas, eftersom exempelvis börsintroduktioner samt direktinvesteringar i små och medelstora företag är lättare i Sverige än i Finland.



Källa: www.yrittajat.fi