Regeringen stärker skyddet mot diskriminering

Syftet är att främja likabehandling och förebygga diskriminering. De som blivit diskriminerade ska få ett bättre rättsskydd och skyldigheten att främja likabehandling ska utvidgas. I propositionen ingår ändringar också i lagen om jämställdhet mellan kvinnor och män, dvs. jämställdhetslagen.

Den nya diskrimineringslagen
Den nya lagen ska ge ett bredare skydd mot diskriminering. Lagen ska tillämpas på såväl offentlig som privat verksamhet. Däremot ska lagen inte tillämpas på verksamhet som hör till privatlivet och familjelivet och inte heller på religionsutövning.

Skyddet mot diskriminering ska vara likvärdigt, oavsett om diskrimineringen grundar sig på etniskt ursprung, ålder, nationalitet, språk, religion, övertygelse, åsikt, hälsotillstånd, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller någon annan orsak som gäller person.

Skyldigheten att främja likabehandling ska utvidgas till att gälla förutom myndigheter även utbildningsanordnare, läroanstalter och arbetsgivare. Dessa instanser blir också skyldiga att utarbeta en plan för främjande av likabehandling. Arbetsgivarnas skyldighet att utarbeta en plan för främjande av likabehandling ska dock gälla endast sådana arbetsgivare som regelbundet har minst 30 anställda.

Det föreslås att myndigheterna, utbildningsanordnarna och arbetsgivarna ska tillhandahålla rimliga anpassningar för att göra det möjligt för personer med funktionsnedsättning att på lika villkor som andra kontakta myndigheter och få utbildning, arbete samt varor och tjänster som tillhandahålls allmänheten. Funktionsnedsättningar ska beaktas i servicesituationer till exempel genom att i mån av möjlighet ordna fri passage för personer som behöver det.

Arbetsgivarnas skyldighet att genomföra anpassningsåtgärder för arbetstagare med funktionsnedsättning ingår redan i gällande lag. För dem som tillhandahåller varor och tjänster (t.ex. hotell, restauranger och detaljhandlare) är skyldigheten däremot en nyhet.

Förbättrat rättsskydd för den diskriminerade
I dagsläget är den diskriminerades möjligheter att få till exempel rådgivning och juridisk hjälp beroende av vad som anses vara orsaken till diskrimineringen. Skillnader förekommer också i myndigheternas tillsyn. Hittills har antalet gottgörelsetalan i domstolar och andra behöriga myndigheter varit ganska litet i förhållande till den uppenbara spridning som diskrimineringen har i ljuset av forskning om saken.

Enligt förslaget ska nuvarande minoritetsombudsmannen ersättas av en diskrimineringsombudsman som behandlar diskrimineringsfrågor på ett omfattande sätt. Medan minoritetsombudsmannens tillsynsuppdrag i dagens läge inriktas bara på etnisk diskriminering, ska diskrimineringsombudsmannen i fortsättningen övervaka efterlevnaden av diskrimineringslagen när det gäller alla former av diskriminering.

När det gäller enskilda fall ska arbetarskyddsmyndigheterna också i fortsättningen övervaka efterlevnaden av diskrimineringslagen i arbetslivet, men även diskrimineringsombudsmannen ska ha behörighet att övervaka likabehandling i arbetslivet. Iakttagandet av lagen om jämställdhet ska även i fortsättningen övervakas av jämställdhetsombudsmannen.

Diskrimineringsnämnden och jämställdhetsnämnden ska slås samman. Den sammanslagna nämndens behörighet ska omfatta tillsyn av alla former av diskriminering. Nämnden ska kunna fatta ett beslut om förbud eller förpliktelse och med stöd av diskrimineringslagen även fastställa förlikning mellan parterna. Nämnden ska kunna förena ett beslut om förbud eller förpliktelse med vite.

Till nämndens uppdrag ska inte ingå att behandla de diskrimineringsfall i arbetslivet som omfattas av lagen om likabehandling, eftersom tillsynen över sådana fall hör till arbetarskyddsmyndigheternas uppgifter. När det gäller jämställdhetslagen ska nämnden dock behandla även arbetslivets frågor.

Justitieministeriet har tillsatt en arbetsgrupp för att bereda en reform där jämställdhetsombudsmannens, barnombudsmannens och minoritetsombudsmannens byråer och deras förvaltning samlas ihop så att de i fortsättningen är verksamma inom justitieministeriets förvaltningsområde. Enligt förslaget gäller denna överföring även den nya nämnden. Arbetsgruppen ska vara klar med sitt förslag före utgången av detta år.

Även påföljderna som döms ut till den som gjort sig skyldig till diskriminering ska preciseras. Den övre gränsen för gottgörelse till den diskriminerade ska slopas.

Revideringen av lagstiftningen om likabehandling ingår i statsminister Katainens regeringsprogram.

Ändringar av jämställdhetslagen
Om förbud mot könsdiskriminering och jämställdhet mellan könen ska fortfarande föreskrivas i jämställdhetslagen. Bestämmelser om förbud mot diskriminering som baserar sig på könsidentitet eller könsuttryck föreslås fogas till jämställdhetslagen. Syftet med dessa förbud mot diskriminering är att främst förhindra sådan diskriminering som människor som tillhör en könsminoritet, såsom transkönade personer, upplever. En skyldighet att förebygga diskriminering på grund av könsidentitet eller könsuttryck ska fogas också till jämställdhetslagen.

Bestämmelserna som gäller en jämställdhetsplan på arbetsplatsen ska ses över för att de ska fungera effektivare i syfte att främja jämställdheten mellan kvinnor och män i arbetslivet. Lönekartläggningens innehåll fastställs mer tvingande än nu i lagen. En skyldighet att informera personalen om jämställdhetsplanen intas i lagen och personalens delaktighet förstärks också i övrigt. Jämställdhetsplanen på arbetsplatsen kan i fortsättningen utarbetas minst vartannat år i stället för den nuvarande årliga granskningen.

Bestämmelserna om jämställdhetsplanering vid läroanstalter föreslås utvidgas även till läroanstalter som ger grundläggande undervisning.

Ytterligare upplysningar:
JM, specialsakkunnig Timo Makkonen (diskrimineringslagen), tfn 02951 50230,

Källa: Justitieministeriet