Psykosocial belastning i arbetslivet - Anvisningar för arbetsgivaren
Arbetsgivaren ska vara medveten om de psykosociala belastningsfaktorerna på arbetsplatsen och vidta åtgärder om belastningsfaktorerna orsakar olägenheter eller risker för arbetstagarnas hälsa. Därtill ska arbetsgivaren oavbrutet följa upp situationen i arbetsgemenskapen och reagera om en enskild arbetstagare i arbetet belastas på ett sätt som äventyrar hälsan.
Cheferna har till uppgift att upptäcka skadlig arbetsbelastning i tid
Cheferna har till uppgift att kontinuerligt följa upp läget i arbetsgemenskapen och säkerheten i arbetsmetoderna. Målet är att upptäcka skadlig arbetsbelastning i ett tillräckligt tidigt skede. När man tar itu med situationen i tid, är det lättare att hitta lösningar på problemen. Utvecklingssamtal, personalenkäter och övervakning av att säkra arbetsmetoder används i det dagliga arbetet är exempel på bra metoder för att följa upp arbetsbelastningen.
Arbetsgivaren ska ordna tillräcklig introduktion för cheferna för att de ska kunna upptäcka skadlig belastning hos arbetstagarna i tid. I praktiken innebär detta att cheferna förmår reagera på alarmerande tecken på skadlig belastning. Dessa omfattar bland annat
- ökade symptom och ökad sjukfrånvaro
- arbetsdagar som hela tiden blir längre och längre
- försämrad kvalitet i arbetsprestationen eller arbetet
- förändringar i beteendet
- undvikande av sociala kontakter
- ökat antal tvister i arbetsgemenskapen
- ökat antal farliga situationer.
En bra metod är att anteckna alarmerande tecken enligt den så kallade modellen för tidigt stöd: vilka tecken ger chefen anledning till att ingripa enligt ett överenskommet förfaringssätt?
Vad ska man göra då en arbetstagare belastas i sitt arbete?
En chef kan själv upptäcka att en arbetstagare belastas i sitt arbete på ett sätt som äventyrar hälsan eller så kan en arbetstagare underrätta chefen om belastningen. Chefen kan också få information om ärendet av företagshälsovården eller arbetarskyddsfullmäktige.
Belastningen ska först behandlas av arbetstagaren och hans eller hennes chef. Om arbetsplatsen använder modellen för tidigt stöd eller andra anvisningar för att behandla belastningen, ska dessa iakttas. Om det behövs en sakkunnig för att konstatera att en arbetstagare belastas i arbetet, ska arbetsgivaren i första hand anlita företagshälsovården.
Om det konstateras att arbetstagaren belastas i arbetet på ett sätt som äventyrar hans eller hennes hälsa, ska arbetsgivaren
- utreda orsakerna till belastningen
- vid behov anlita företagshälsovården som sakkunnig för att utreda orsakerna (bl.a. om det är oklart om belastningen beror på arbetet eller omständigheter utanför arbetsplatsen)
- vidta åtgärder för att minska arbetsbelastningen med de tillgängliga metoderna.
Vad ska jag göra om arbetstagarens arbetsoförmåga blir långvarig?
När en arbetstagares arbetsoförmåga blir långvarig, ska arbetsgivaren samarbeta med företagshälsovården. Målet är att arbetstagaren får det nödvändiga stödet i ett tidigt skede och att sjukledigheten inte drar ut på tiden i onödan.
Arbetsgivaren ska underrätta företagshälsovården om sjukfrånvaro senast då arbetstagarens sjukfrånvaro pågått över 30 dagar. Därefter börjar företagshälsovården tillsammans med arbetsgivaren och arbetstagaren utreda möjligheterna att återgå till arbetet och de nödvändiga stödåtgärderna.
Arbetsgivaren har en skyldighet att utreda om särskilda stödåtgärder är nödvändiga på arbetsplatsen för att arbetsgivaren ska kunna börja arbeta på nytt eller fortsätta i arbetet. Sådana stödåtgärder kan vara arbets- och arbetstidsarrangemang eller anpassning av arbetet.
En förutsättning för utbetalning av sjukdagpenning är att företagsläkaren ger ett utlåtande senast då FPA betalat ut sjukdagpenning för 90 vardagar under två års tid. Företagsläkaren bedömer arbetstagarens återstående arbetsförmåga och arbetstagarens möjligheter att fortsätta i arbetet.
Lagstiftning
8 § omsorgsplikten
10 § utredning av risker
13 § planeringen av arbetet
25 § undvikande av belastningsfaktorer
Källa: Arbetarskyddsförvaltningen
