Ledande ekonomer omvärderar den nordiska modellen

Å andra sidan har de också en rad styrkor, och med reformer i en realistisk omfattning har de nordiska länderna förutsättningar att säkra en hållbar välfärd i framtiden, visar rapporten The Nordic model - challenged but capable of reform som har tagits fram inom Nordiska ministerrådets program Hållbar Nordisk Välfärd.

Rapporten analyserar i ett brett perspektiv Nordens ekonomiska framgång och de faktorer som inverkar på ländernas ekonomi. De nordiska länderna är inte riktigt lika unika eller likartade som man ofta tror. Många andra länder uppvisar i dag likadan eller högre levnadsstandard, och flera av dem har lika höga offentliga utgifter och lika hög nivå på beskattningen som i Norden. De nordiska länderna har dock lyckats kombinera en hög genomsnittlig levnadsstandard, låga inkomstskillnader och låg fattigdomsnivå anmärkningsvärt väl.

Enligt analysen har de nordiska länderna uppnått denna kombination av effektivitet och jämlikhet tack vare en rad särpräglade lösningar och förhållningssätt. Till dessa hör öppenheten gentemot internationellt utbyte och ekonomiska strukturförändringar, flexibilitetsskydd på arbetsmarknaderna (flexicurity), stora investeringar i humankapital samt omfattande arbetsorienterade offentliga säkerhetsnätverk. Norden utmärks även av relativt effektiva offentliga sektorer, skattestrukturen medräknad. Den höga acceptansen för strukturella förändringar kopplas i rapporten till den höga grad av tillit som präglar det nordiska samhällsklimatet.

Även om de nordiska länderna har ett starkt utgångsläge på många politiska områden finns det utrymme för förbättring på många områden, i olika grad i olika länder. Dessa möjligheter bör enligt forskarna användas mer proaktivt än någonsin.

- Ännu större fokus bör läggas vid byggandet av kompetenser. Lika möjligheter inom utbildningen och livslångt lärande bör vara ledstjärnor även i framtiden. Den nordiska modellen baserar sig mycket på en hög sysselsättningsnivå. Därför behövs kraftfulla åtgärder för att kompensera det arbetskraftsbortfall som den åldrande befolkningen medför, särskilt då det gäller pensionssystemen, säger Vesa Vihriälä, medförfattare och VD på Näringslivets forskningsinstitut ETLA i Finland.

Enligt forskarna vore det viktigt att bygga vidare på flexicurity-modellen och öka flexibiliteten på arbetsmarknaden, även om det skulle innebära något större inkomstklyftor och ökad inkomstvolatilitet. Reformer av skattestrukturer borde stöda utbudet på arbetskraft, arbetskraftsmobilitet och risktagande. Tydligare prioriteringar, samt bättre användning av marknadsmekanismer och digital teknologi behövs för att hålla de offentliga utgifterna i schack.

Utmaningar runtom i Norden
Anpassningsutmaningarna är störst i Finland, som drabbats av strukturella chocker, Även prognosen för utbudet på arbetskraft är svagare i Finland än i det övriga Norden. Island tyngs av en omfattande offentlig skuldsättning efter landets ekonomiska kollaps. Danmark måste fokusera på att säkra den makroekonomiska stabiliteten och effektivera kostnadsstrukturen för hälsovården.

I Sverige är utbildningskvaliteten i grundskolan fortfarande en svag punkt.
Norge måste förbereda sig för tider då den höga levnadsstandarden baseras på innovation snarare än naturtillgångar.

Läs rapporten The Nordic model - challenged but capable of reform:
http://www.norden.org/sv/publikationer/publikationer/2014-531

Källa: Nordiska rådet