Gästledare: För mycket demokrati?
För mycket demokrati?
Demokrati är grundbulten i vårt samhälle. Den har gett oss mycket och demokratin är så självklart idag att vi tar den för given. Ändå verkar vi trötta på de demokratiska institutionerna i allmänhet och våra lokala beslutsfattare i synnerhet. Har Åland för mycket demokrati?
Den tillitsstudie som ÅSUB genomförde 2018 gav det åländska samhället med beröm godkänt på en generell nivå, där Åland låg i världstoppen tillsammans med övriga nordiska länder. Högst förtroende av alla 24 bedömda organisationer hade rättsväsendet och sjukvården. Läser man vidare i rapporten ger den dock inte en lika bra bild. Det mest alarmerande var att hopplöst sist på listan kom politiska partier, landskapsregeringen, lagtinget och de kommunala beslutsfattarna. Otroligt nog hade ålänningar större förtroende för EU och den tidigare Sipiläregeringen än för denna kvartett! Även ”företag verksamma på Åland” hade dubbelt högre förtroende än lokala politiker.
Demokratins utmaning är att den kräver stora frågor. Demokratiska processer är gjorda för att avgöra nya lagar, samhällssystem eller hur vi fördelar knappa resurser mellan samhällets sektorer. Nackdelen är att demokrati är tidsödande när man ska ge utrymme för alla åsikter. Det är naturligtvis viktigt vid stora frågor, men när demokratin används till ”vardagliga förvaltningsfrågor” byggs politikerföraktet på eftersom även självklara beslut tar lång tid.
Demokratin kräver också visioner. Politiker måste berätta om hur framtiden ska bli bättre, vilken strategi som tar oss dit och vilka beslut som krävs. Konsekvenserna ska sedan ifrågasättas av andra politiker som har sina visioner och strategier. Det är precis den här debatten som ger oss medborgare nödvändig information om hur vi ska rösta och skapar ett engagemang. Däremot, om alla partier tycker samma sak tröttnar vi. Om den politiska debatten handlar om petitesser tappar vi förtroendet.
Lågt förtroende för demokratiska institutioner är synnerligen allvarligt. Om vi saknar förtroende för de som har makten att fatta beslut över vår vardag öppnar man dörren för despoter med enkla lösningar på svåra problem. Om medborgarna tycker att de etablerade partierna alla har samma åsikt, hittar man alternativen bland ytterligheterna. Dessa vägar har vi prövat tidigare i historien och alltid med uselt resultat. Lösningen är inte ökad demokrati utan mer fokus.
Därför behöver den åländska debatten fokusera på de stora åländska frågorna. Exempelvis:
Vi talar alla varmt om hållbarhet, men vi bör skapa en ekonomisk hållbarhet i samhället. Vi behöver få in ett entreprenörskap i hållbarhetsarbetet, som kan uppmuntra ålänningar att ta sina egna steg mot ökad hållbarhet snarare än att följa en centralt styrd plan. Därmed blir frågan också relevant för fler ålänningar.
Den åländska tillväxten har varit skral de senaste tio åren men det har inte noterats som ett problem. Vi har således beslutat om ökad välfärd medan företagen som ska finansiera välfärden har problem att möta höga kostnaderna och dyra regelverk. Här behöver vi skapa mer konkurrenskraftiga villkor för åländsk, hållbar tillväxt som ska finansiera vår välfärd. Innan dess måste vi hålla an med uppväxlingen av offentlig sektor.
Demografin sätter press på Ålands samhällsservice som redan idag finansieras av ett skattetryck på över 60%. Nya arbetsmetoder och strukturer krävs. Inom företagsvärlden har man sedan länge insett omöjligheten i att göra allt själv och även offentlig sektor bör se på alternativa organisatörer av samhällsservice. Genom att införa utmanarrätter kan offentligheten ta hjälp av lokala företag som effektiviserar samhällsservicen. De resurser som frigörs kan sedan användas inom andra områden som t.ex. infrastrukturinvesteringar, akuta utvecklingsfrågor eller till att sänka skatter och avgifter.
Den globala utvecklingen via digitalisering och specialisering utmanar strukturer över hela världen. Gamla arbetssätt föråldras och nya behov uppstår, samtidigt som vår IT-skuld är enorm. Åland behöver bli en del av den globala utvecklingen genom moderna arbetsmetoder och relevant högskoleutbildning. Ett kompetent, agilt samhälle får vårt örike att blomstra.
Slutligen den viktigaste frågan, hur utvecklar vi självstyrelsen? Idag finns ett (1) parti med en tydlig vision om självstyrelsens framtida tillvaro. Övriga partier behöver klargöra hur vi på bästa sätt förvaltar självstyrelsen så att den gynnar oss ålänningar. Vi borde använda vår självstyrelsebehörighet till att skapa enklare regelverk och bättre förutsättningar, i motsats till det senaste decenniet när självstyrelsebehörigheten ofta har inneburit nya nivåer av regleringar.
Åland har alldeles tillräckligt med närdemokrati, men för att höja ålänningarnas förtroende måste det politiska samtalet lämna förvaltningsärenden åt tjänstemän och istället fokusera på de stora samhällsfrågorna. Därmed lyfter vi medborgarnas engagemang och då lyfter vi också Åland till ett viligt framtida samhälle.
Anders Ekström
VD, Ålands Näringsliv
