Finlands ekonomi i allvarliga problem och på avgrundens rand
På grund av situationens allvar har det finska näringslivet för första gången samlat ihop gemensamma teser för att åtgärda krisen.
1. Investeringarna ska höjas, mera arbete och flera arbetstillfällen
Finlands produktiva kapitalbestånd har minskat under flera års tid redan. Finland har ett trängande behov av industriella investeringar. På samma sätt måste investeringarna i mänskligt kapital förstärkas liksom i innovationer och tillväxt som uppstår därigenom. För att kunna öka sysselsättningen behövs även kraftfulla åtgärder för att förbättra de finländska arbetskostnadernas konkurrensförmåga och för att underlätta sysselsättningen.
Beskattningsstrukturen måste ändras för att uppmuntra och stimulera företagande investeringar och arbete.
Den totala beskattningsnivån måste sänkas med 2 procentenheter. Skattesatsen för samfund måste hållas konkurrenskraftig på ett förutsebart sätt i förhållande till konkurrentländerna. Förutsebarheten och rättssäkerheten i företagens beskattning bör ökas.
Under valperioden bör man klarlägga möjligheterna till strukturell förnyelse av företagsbeskattningssystemet samt bör man undersöka den s.k. Tillämpligheten hos Estlands skattemodell för Finland. Man bör övervaka personbolagens och firmornas konkurrenskraft i förhållande till aktiebolag.
En övergripande reform måste genomföras på arbetsmarknaden.
Det behövs åtgärder för att öka arbetsinsatsen men samtidigt måste man skapa förutsättningar för att förbättra konkurrenskraften hos arbete som utförs i Finland och för att skapa arbetstillfällen.
Reformen ska målmedvetet främja lokala avtal på arbetsplatserna.
Skapandet av arbetstillfällen kan underlättas även genom att kontrollera anställningsskyddet till exempel genom att förlänga provtjänstgöringen väsentligt. Lagstiftningen gällande sjuklön måste ändras så att arbetsgivaren inte har lönebetalningsskyldighet för den första sjukdagen. Motsvarande ändring måste göras även i kollektivavtal.
Rationalisering gällande regleringen av företagsverksamhet måste genomföras i snabb takt. När man sammanpassar olika samhälleliga intressen bör man prioritera företagande nya investeringar och skapande av arbetstillfällen.
2. Finland behöver allmänt kända finska ägare; de livsdugliga företagens kontinuitet måste säkerställas
Välfärden i Finland behöver framgångsrika företag och långsiktig företagsverksamhet. Det finns gissningsvis nästan 20 000 företag som inom de kommande fem åren står inför en generationsväxling. Verksamhetsmiljön bör utvecklas så att ägarnas motivation säkerställs och att de gärna tar risker och bär ansvar för företag och arbetstillfällen.
Arvs- och gåvoskatten som under den här valperioden i vissa fall har stigit med så mycket som över 50 procent är problematisk för generationsväxlingar i företag. För företagens del är det ytterst viktigt att arvs- och gåvoskatten inte blir ett hinder för att genomföra generationsväxlingar.
Skattehöjningar som har gjorts i arvs- och gåvoskatten måste tas bort under nästa valperiod och beskattningsnivån sänkas till konkurrentländernas nivå.
3. Ordning på motivationen: stimulanser för arbete och framgång
Utveckling av kunnande och arbete måste stimuleras med alla möjliga medel.
Beskattning av arbete måste lättas betydligt i alla inkomstklasser. Dessutom måste målsättningen vara att alla får alltid minst hälften kvar i handen av sina extrainkomster. Den progressiva beskattningen i Finland är en av de hårdaste inom EU vilket avskräcker från arbete och företagande.
Socialskyddet måste reformeras för att stimulera arbete. Arbetslöshets- och flitfällorna måste tas bort på alla inkomstnivåer. Aktivt arbetssökande bör påskyndas genom att förkorta varaktigheten för inkomstrelaterat utkomstskydd.
Ungdomarnas arbetslivsberedskap ska ökas genom att mer än tidigare godkänna att ungdomar skaffar sig ett yrke genom att arbeta. Läroavtalsutbildningen måste ändras till en för ungdomar och företag lockande modell där man studerar genom att arbeta.
4. Storleken på den offentliga sektorn måste minskas
Kostnaderna för den offentliga sektorn har stigit i Finland i förhållande till bruttonationalprodukten på 10 år från cirka 50 procent till nästan 60 procent. Detta har lett till ett högt skatteuttag och en ohållbar skuldsättning. Den offentliga ekonomin måste skäras ner under nästa valperiod med minst 3‒4 miljarder euro. Som långsiktigt mål bör man sätta att den offentliga ekonomins del av ekonomin ska tryckas tillbaka under 50 procent.
Att uppnå målet betyder minskning av den offentliga sektorns uppgifter och av inkomstöverföringar. Den offentliga sektorns effektivitet kan samtidigt ökas genom att mer än tidigare ta med företagen i produktionen av tjänster. På det här sättet skapar man nya innovationer förbättrar tjänster ökar människors valmöjligheter samt sparar kostnader.
Sote-reformen bör genomföras i snabbare takt så att företagen får möjlighet att producera social- och hälsovårdstjänster för att öka medborgarnas valfrihet. Sote-områden måste säkerställa att människorna har möjlighet att välja och skaffa en betydligt större del än nu av sina tjänster till exempel genom att utnyttja servicesedelsystemet.
Detta är ett gemensamt ställningstagande av följande organisationer:
Finlands Näringsliv EK
Centralhandelskammaren K3
Familjeföretagens förbund
Företagarna i Finland
