En femtedel av finska högskolestuderanden planerar att bli företagare

En femtedel av högskolestuderandena tänker bli företagare när de har avslutat sina studier. Om studeranden har arbetat som företagare vid sidan av studierna, är det ännu sannolikare att han eller hon blir företagare. Av studerandena vid högskolor förra läsåret anser 21 procent att det är sannolikt eller mycket sannolikt att de blir företagare. 65 procent anser att företagandet är osannolikt och 13 procent tog inte ställning till saken.

Dessa uppgifter framgår av en undersökning under namnet ”Opiskelijasta yrittäjäksi: Opiskelijayrittäjyys suomalaisissa korkeakouluissa lukuvuonna 2014–2015”, som publicerades på SuomiAreena i Björneborg Undersökningen utfördes av forskningsstiftelsen Otus som en del av Studerandebarometern 2014. 

Planerna att bli företagare har en stor samhällelig betydelse just nu, eftersom inte mindre än 70 000 finska företag kommer att säljas eller läggas ner under de närmaste åren därför att företagaren går i pension. För att bra företag ska kunna fortsätta med sin verksamhet och arbetstagarna behålla sina arbetsplatser behövs det ett stort antal nya företagare. Nya företag behövs också för att sysselsätta personer som har blivit arbetslösa i massuppsägningar.

– Om dessa 21 procent som tänker bli företagare verkligen blir det, betyder det att antalet högt utbildade företagare ökar, säger forskaren Leo Aarnio på Otus.

– Vi vet dock inte en hur stor andel av de som under studietiden vill bli företagare i praktiken kommer att grunda ett företag. Det finns skäl att samla in uppföljningsinformation om detta. Då kan vi bättre förstå i vilken mån ökningen av företagandet hos personer med högskoleexamen beror på att företagandet görs mer lockande och i vilken mån på att det blir lättare att genomföra planerna på att bli företagare.

Studerande inom kulturbranschen samt naturresurs- och miljöbranschen mest sannolika företagare

Det är mest sannolikt att studerande inom kultur- samt naturresurs- och miljöbranschen blir företagare. Uppskattningsvis är det hela 42 procent av studerandena inom kulturbranschen och 36 procent av studerandena inom naturresurs- och miljöbranschen som anser att det är sannolikt att de blir företagare efter att ha avlagt sin examen. Detta är en hög siffra jämfört med cirka 15 procent i till exempel social-, hälsovårds- och idrottsbranschen.

Enligt undersökningen finns det mest studerande som vill bli företagare på Svenska Handelshögskolan i Helsingfors (ca 37 procent), på Lappeenrannan teknillinen yliopisto (ca 31 procent), på Aalto universitet (ca 30 procent) och på Vasa universitet (ca 28 procent).

Mer än en tredjedel av studerande som bedriver företagsverksamhet tänker bli företagare

En liten andel av studerandena – 2,3 procent eller cirka 7 000 studerande – meddelar att deras senaste anställningsförhållande under studietiden var företagande. 3,4 procent av studerandena uppskattar att de i år får företagarinkomst, vilket motsvarar cirka 10 000 studerande. Om en studerande har arbetat som företagare under studietiden, är det sannolikare att han eller hon tänker bli företagare efter att ha avlagt sin examen. Av de som under studietiden arbetade som företagare anser inte mindre än 35 procent att det är mycket sannolikt att de fortsätter som företagare efter att ha tagit sin examen.

– Erfarenheter om företagande skrämmer åtminstone inte studerandena, tolkar forskaren Leo Aarnio resultatet.

De som studerar på yrkeshögskola blir sannolikare företagare redan under studietiden än universitetsstuderande: sannolikheten är 1,6-faldig. En studerandeföretagare upplever sitt arbete som mer kreativt än de som är anställda hos någon annan

Det finns betydande skillnader i hur studerande som arbetar som företagare och som är anställda hos någon anna upplever arbetets innehåll: Studerande som är företagare upplever i genomsnitt att deras arbete är mycket mer kreativt än andra studerande som arbetar. De upplever också oftare att arbetets kravnivå motsvarar den egna utbildningen. 

– Det ser ut som om de som arbetar som företagare upplever att deras jobb är mer utmanande än de som finansierar sina studier med lönearbete, sammanfattar Aarnio.

Även sambandet mellan arbetet och utbildningen är starkare hos studerande som samtidigt är företagare än hos andra studerande: uppskattningsvis 75 procent av studerandeföretagarna upplever att de kan tillämpa sitt arbete i studierna, sina studier i arbetet eller både och. Hos andra studerande är siffran 62 procent.

Så här utfördes undersökningen

Undersökningen baserar sig på datainsamlingen i Studerandebarometern 2014. Barometern gjordes per högskola och utbildningsbransch på basis av ett slumpmässigt urval, och antalet studerande som svarade på frågorna var 5 800. Det var första gången som Studerandebarometern innehöll så detaljerade frågor om företagandet. Detta är en förberedande studie eller lägesrapport om studerandeföretagande. För att man ska kunna få väsentlig information om främjandet av företagande på högskolor skulle det framöver finnas skäl att fördjupa betraktelserna i statistiska modeller som förklarar högskolebaserat företagande och studerandeföretagande.



Källa: Företagarna i Finland