EU nyheter i korthet

Europeiska kommissionen har godkänt ett investeringspaket avsett för små och medelstora företag samt startup-företag till ett värde av 40 miljoner euro.

Hälften av beloppet kommer från Europeiska regionala utvecklingsfonden och den andra hälften består av nationell finansiering.



Genom programmet tillhandahålls garantier för finansförmedlare som beviljar små och medelstora företag krediter. Garantiernas hävstångseffekt förväntas frigöra över 360 miljoner euro i ny lånefinansiering för finska små och medelstora företag.

Enligt kommissionens vice ordförande Jyrki Katainen, med ansvar för sysselsättning, tillväxt, investeringar och konkurrenskraft spelar de små och medelstora företagen en kritisk roll i Finlands ekonomi:

– De små och medelstora företagen skapar arbetsplatser lokalt och attraherar innovationer till marknaden. Genom det initiativ för små och medelstora företag som nu börjar i Finland erbjuds småföretagen värdefullt ekonomiskt stöd, som gagnar alla. Finland är det sjätte EU-landet som fått godkännande för investeringsprogrammet efter Spanien, Malta, Italien, Bulgarien och Rumänien. Förhoppningsvis följer övriga EU-länder efter.



De finska myndigheterna och Europeiska investeringsfonden kommer nu att bestämma de tekniska detaljerna och väljer sedan ut vilka finansförmedlare som ska delta. Små och medelstora företag bör kunna få de första lånen i början av 2017. Lejonparten av företagen i Finland är små eller medelstora (ca 280 000). I dessa finns i Finland 913 000 arbetsplatser.



Kommissionen föreslår rekommendation om Finlands ekonomiska politik

I kommissionens förslag till rekommendation om Finlands ekonomiska politik konstateras bland annat att statsskulden i Finland fortfarande överskrider referensvärdet, men att landet ändå uppfyller skuldkriteriet i stabilitets- och tillväxtpakten. Enligt rekommendationen bör Finland under 2016 och 2017 vidta åtgärder för en årlig korrigering av de offentliga finanserna för att minska budgetunderskottet med 0,5 % av BNP under 2016 och 0,6 % av BNP under 2017 jämfört med i dag. Finland bör använda eventuella oförutsedda intäkter till att minska den offentliga skulden. Den planerade förvaltningsreformen, som syftar till mer kostnadseffektiva social- och hälsovårdstjänster, bör antas och genomföras utan dröjsmål.

Vidare bör Finland se till – med respekt för arbetsmarknadsparternas roll – att lönebildningssystemet gynnar lokala löneförhandlingar och avlägsnar stelhet, så att det bidrar till kostnadsrelaterad konkurrenskraft och en mer exportindustristyrd modell för lönebildning. Incitamenten att ta emot arbete bör bli fler och det bör erbjudas riktade och tillräckliga aktiva arbetsmarknadsåtgärder, även för personer med invandrarbakgrund.



Dessutom bör det vidtas åtgärder för att åstadkomma en bättre matchning av utbudet och efterfrågan på arbetskraft, både regionalt och när det gäller kompetens.

Fler åtgärder bör vidtas för att öka konkurrensen i tjänstesektorn, även inom detaljhandeln. Det är särskilt viktigt att främja företagande och investeringar, bland annat genom att minska administrativa bördor och regleringsbördor, för att främja tillväxten av produktion med högt mervärde.

 

Kommissionen föreslår nya regler för e-handel och audiovisuella tjänster

Kommissionen vill stoppa geoblockeringen för nättjänster, sänka priserna för paketleverans och ge myndigheterna bättre möjligheter att ta itu med oseriös nätförsäljning. Dessutom uppdateras reglerna för den audiovisuella sektorn för att även omfatta videotjänster på nätet.



Kommissionen lägger fram ett lagförslag för att se till att konsumenter som vill köpa varor och tjänster i ett annat EU-land, antingen på nätet eller personligen, inte diskrimineras i fråga om priser, försäljningsvillkor eller betalningsvillkor. Olika behandling är bara tillåten om den är objektivt motiverad av till exempel mervärdesskatt eller vissa allmänintressen.



Genom förslaget förbättras också prisinformationen och tillsynen för gränsöverskridande paketleveranser, så att konsumenter och detaljhandlare kan dra nytta av billiga leveranser och praktiska returmöjligheter även till och från avlägsna regioner.

Myndigheterna ges befogenhet att kontrollera om webbplatser använder geoblockering eller har försäljningsvillkor som inte stämmer överens med EU:s regler (till exempel för begränsad returrätt). Myndigheterna kan också beordra att bluffwebbplatser genast tas ned. Dessutom kan de begära information från domänregistratorer och banker för att identifiera näringsidkare som agerat i strid mot reglerna. Förbättringar föreslås även för direktivet om audiovisuella tjänster.



Videodelningsplattformar som organiserar och taggar stora videomängder blir skyldiga att skydda underåriga användare från skadligt innehåll (såsom pornografi och våld) och alla användare från uppvigling till hat. Det handlar bl.a. om verktyg som användarna kan använda för att anmäla och flagga skadligt innehåll, samt skilda system för att kontrollera ålder och filtrera innehåll. Reglerna skulle inte enbart vara självreglerande, utan de nationella tillsynsmyndigheterna skulle ha befogenhet att övervaka att de efterföljs. Beroende på nationell lagstiftning kan överträdelser också medföra böter. Genom direktivet säkerställs att tillsynsmyndigheterna är helt oberoende, för att de ska kunna utföra sitt uppdrag, det vill säga se till att audiovisuella medier handlar i enlighet med tittarnas intressen.

I dag investerar europeiska tv-bolag ungefär 20 procent av sina intäkter i originalmaterial, medan motsvarande andel är under 1 procent för leverantörer av beställtjänster. Kommissionen vill att tv-bolagen ska fortsätta att lägga minst halva programtiden på europeiska produktioner. Enligt förslaget måste även leverantörer av beställtjänster se till att andelen europeiskt innehåll är minst 20 procent. I förslaget klargörs också att EU-länderna har rätt att begära att beställtjänster som är tillgängliga i deras land bidrar ekonomiskt till europeiska produktioner.



Tittare som irriterar sig på för mycket tv-reklam kan nuförtiden övergå till ett reklamfritt onlineutbud. Den här möjligheten fanns inte för tio år sedan. De ändrade bestämmelserna för audiovisuella tjänster är en anpassning till detta och till andra förändringar. Det ändrade direktivet begränsar fortfarande reklamtiden till högst 20 procent av sändningstiden men ger programföretagen större flexibilitet att bestämma när reklamklippen visas. Den övre gränsen är 20 procent av hela programtiden mellan 7.00 och 23.00 istället för att reklamtiden som nu är begränsad till 12 minuter i timmen. Tidpunkten för reklamen kan väljas friare under dagens lopp.



Tv-bolagen och leverantörerna av beställtjänster får också större frihet att använda produktplacering och sponsring, förutsatt att tittarna informeras om saken.



Källa: Europeiska kommissionens representation i Finland