Coronaviruset ur ett arbetsgivarperspektiv
Artikeln uppdaterad 26.01.2022
Coronaviruset (Covid-19) har satt Finland under olika typer av restriktioner och det väcker naturligtvis många frågor hos både arbetsgivare och personal. Åland har varit relativt förskonade från direkta sjukdomsfall under 2020 -21 men i slutet av december 2021 har ett större växande antal sjukdomsfall rapporterats. Den här artikeln bygger på en bulletin från Helsingfors handelskammare, kompletterat med åländska fakta samt information från arbetarskyddsförvaltningen gälland anställningsförhållande och arbetarskydd. Vi hoppas det ger viss vägledning till arbetsgivare.
Hur hindrar man smittspridningen på arbetsplatsen?
Man kan minska risken för smittspridningen genom att vidta de traditionella åtgärderna mot influensaspridning. En allmänt förebyggande åtgärd mot luftvägsinfektioner är att undvika att röra vid ansiktet eller ögon samt att undvika nära kontakt med sjuka människor.
- Tvätta händerna ofta med tvål och varmt vatten, före måltid, mathantering och efter ett toalettbesök. Handsprit kan vara ett alternativ när du inte har möjlighet till handtvätt.
- Genom att hosta och nysa i armvecket eller i en pappersnäsduk hindrar du smitta från att spridas i din omgivning eller från att förorena dina händer.
- Stanna hemma när du är sjuk för att undvika att smitta människor på bussen, ditt arbete eller där du är nära andra.
Det är god praxis för arbetsgivare att påminna personalen om dessa åtgärder.
Distansarbete och närvaro på arbetsplats
Arbetsgivaren ska bedöma om det är nödvändigt att vara på arbetsplatsen med hänsyn till arbetstagarnas hälsa. Enligt arbetarskyddslagen hör det till arbetsgivarens ansvar att minimera smittorisken i arbetet. Det sker effektivast genom att begränsa onödiga kontakter mellan arbetstagarna. I kontorsarbete är det enklast och säkrast att undvika kontakter genom att arbeta på distans. Arbetsgivaren svarar för arbetstagarnas säkerhet även om arbetstagarna förpliktas att komma till kontoret. Om arbetsgivaren tillåter eller förpliktar arbetstagarna att komma till kontoret, ska arbetstagarna få anvisningar om hur arbetet ska utföras för att undvika smittorisk, till exempel genom att beakta säkerhetsavstånden.
Personalens sjukfrånvaro
Om personal själva blir sjuka gäller generellt sett motsvarande regelverk som för sjukdom, dvs att en arbetstagare som arbetat minst en månad har rätt till full lön om man blir arbetsoförmögen p.g.a. sjukdom eller olycksfall. Kollektivavtalen skiljer sig en aning på den maximala tiden, men i allmänhet har man rätt att få full lön till och med utgången av den nionde vardagen räknat från sjukdomsdagen. Arbetsgivare har rätt att kräva sjukintyg men för att förhindra smittspridningen rekommenderas man accepterar den anställdes egen medicinska bedömning snarare än att kräva ett läkarintyg omedelbart. Om det är möjligt kan man också fundera över distansarbete några dagar då personen ska återkomma till arbetet.
Om Coronaviruset konstateras behöver dock myndigheterna bli inkopplade. Ur arbetsgivarens perspektiv behöver man vara uppmärksam ifall personen i fråga har arbetat på på arbetsplatsen strax innan sjukdomsfallet. Kontakta ÅHS i dessa fall.
Arbetsgivarens skyldighet att betala löner
Om företaget drabbas av ett virusutbrott blir en av arbetsgivarens första frågor huruvida man har skyldighet att betala lön. Det enkla svaret är att det beror på och att man bör kontrollera kollektivavtalet.
Om arbetstagaren själv är frisk men p.g.a. myndighetsåtgärder (karantän) förhindras återvända till arbetet efter semestern, är arbetsgivaren generellt sett inte skyldig att betala lön. Arbetstagaren kan få ersättning från FPA (se nedan) för den här tiden.
Arbetstagaren är skyldig att utan dröjsmål informera arbetsgivaren om situationen. Det finns möjlighet för arbetsgivaren och arbetstagaren att gemensamt överenskomma om eventuella återstående semesterdagar, andra ledigheter, obetald ledighet eller andra åtgärder. Arbetsgivare bör också kontrollera eventuella bestämmelser i kollektivavtalet.
Däremot, om personalen förhindras att komma in till arbetsplatsen p.g.a. coronaviruset är situationen annorlunda. Om det är möjligt kan personalen distansarbeta hemifrån, men saknas den möjligheten är arbetsgivaren skyldig att betala lön i högst 14 dagar.
Således, generellt sett gäller:
- om arbetstagaren är frisk men sätts i karantän utanför företaget, har arbetsgivaren inget löneansvar för den tiden.
- om företaget (arbetsplatsen) sätts i karantän, har arbetsgivaren löneansvar i högst 14 dagar.
Dagpenning från FPA
En arbetstagare som drabbas av smittsam sjukdom kan få dagpenning från FPA. Det gäller både om arbetstagaren själv insjuknar eller förordnas att hålla sig isolerad eller i karantän enligt smittskyddslagen av smittskyddsläkare. Om man är vårdnadshavare för ett barn under 16 år kan arbetstagaren också få ersättning om barnet har förordnats att stanna hemma. Läs mer om FPA-ersättning här.
Skötsel av barn
Om en arbetstagares barn satts i karantän eller är i karantänliknande förhållanden t.ex. på grund av misstanke om exponering är frånvaron från arbetsplatsen i princip oavlönad i enlighet med arbetsavtalslagen. I kollektivavtalen kan finnas andra bestämmelser. Därför ska man kontrollera saken i det kollektivavtal som tillämpas på ditt anställningsförhållande. Avtal o distansarbetsarrangemang rekommenderas i den mån det är möjligt. Arbetstagaren kan också ha möjlighet att få dagpenning vid smittsam sjukdom om barnet är under 16 år och arbetstagaren är förhindrad att utföra arbete på grund av karantän. Mer information om dagpenning vid smittsam sjukdom finns på FPA:s webbplats.
Om arbetstagarens barn blir sjukt kan arbetstagaren vara frånvarande från jobbet högst fyra dagar åt gången för att vårda ett barn som är under tio år. Enligt arbetsavtalslagen är detta dock oavlönad frånvaro. I de flesta kollektivavtalen finns bestämmelser som avviker från detta. Därför ska man huruvida frånvaron är oavlönad eller inte i det kollektivavtal som tillämpas på ditt anställningsförhållande. I vissa kollektivavtal har åldersgränsen dessutom höjts till 12 år.
Förteckning över exponerade arbetstagare
Ifall en exponering eller smitta misstänks på arbetsplatsen så är arbetsgivaren enligt arbetarskyddslagen skyldig att föra en förteckning över arbetstagare som i arbetet exponerats för biologiska agenser som utgör en allvarlig risk eller orsakar allvarliga sjukdomar. Coronaviruset tillhör denna klassificering.
En förteckning ska föras om man kan konstatera att arbetstagaren i sitt arbete har varit i kontakt med en person som fått coronavirussmitta eller material som innehåller coronavirus. Enbart möjligheten att exponeras i arbetet föranleder ännu ingen skyldighet för arbetsgivaren att föra en förteckning. Å andra sidan häver inte arbetstagarens vaccinskydd registreringsskyldigheten i exponeringssituationer.
Den 15 november 2020 trädde en ändring i förordningen om biologiska agenser i kraft. Enligt detta ska av förteckningen framgå den exponerade arbetstagarens namn och yrke, arbetsplatsens verksamhetsområde och det utförda arbetets art, uppgifter om vilken biologisk agens som orsakat exponeringen i den mån det är känt och en beskrivning av hur och när exponeringen skedde.
Permittering och uppsägning
Om en anställd blir satt i karantän p.g.a. coronaviruset och utan dröjsmål meddelat arbetsgivaren, har man som arbetsgivaren ingen grund för varken ge varningar eller säga upp den anställde. Detta är således inte en anledning för arbetsgivaren att säga upp eller behandla anställningsförhållandet som avslutat.
När det gäller permitteringar/ uppsägningar kan du läsa mer på våra hemsidor:
- Permittering (uppdaterad 03.01.2022)
- Kollektiva uppsägningar
- Uppsägning av enskilda arbetstagare (uppdaterad 26.03.2020)
Vad händer med uppsägda personer?
Viktigt att personer anmäler sig till AMS. Be dina arbetstagare att kontakta dem direkt.
Observera att detta gäller även om man är permitterad eller utan jobb i timanställningar, dvs trots giltiga arbetsavtal.
Sjukdomsförebyggande och misstänkt infektion
Arbetsgivaren har arbetarskyddslagen en skyldighet att ta hand om anställdas hälsa och säkerhet på jobbet. Det är god praxis att instruera arbetsplatsen hur man bäst kan förhindra smittspridning.
Länkar
- Ålands Hälso- och sjukvårds information
- Ålands landskapsregering gällande restriktioner
- Institutets för hälsa- och välfärds information (THL).
- Smittskyddsinstitutets information på svenska.
- Dagpenning från FPA
- Anställningsförhållande och anställningsskydd från Arbetarskyddsförvaltningen
- Arbetshälsoinstitutet: Anvisningar för servicebranschen för att förebygga covid-19 smittor
Observera att detta är en artikel baserad på den information som var tillgänglig då den skrevs. Den ska därför ses som vägledande. Följ myndigheternas senaste information för att hålla dig uppdaterad. Ålands Näringsliv kan inte hållas ansvariga för uppgifter i denna artikel.