Arbetsmarknaden ska förnyas - nya arbetsplatser skapas

I Finland är arbetsmarknadens struktur styv. Det har inte gjorts några sådana reformer i arbetsmarknadens regler som skulle öka företagens villighet att anställa. De finländska företagens konkurrenskraft har försvagats och arbetslösheten har ökat.

Om vi vill förbättra konkurrenskraften för det finska arbetet måste vi vara beredda att förnya arbetsmarknadssystemet på ett modigt sätt. Den kommande regeringen måsta ta ansvaret för utvecklingen av arbetslivets regler och sätta i gång en reform av arbetsmarknadssystemet. Det centrala målet ska vara ökningen av möjligheterna att ingå avtal på företagsnivån genom att ändra lagstiftningen.

Den offentliga sektorn ska skäras ned - medborgarnas välmåga tryggas
Den alltför höga nivån på offentliga utgifter bromsar ner ekonomins tillväxt och försvagar grunden för medborgarnas välmåga. De offentliga utgifterna har under de senaste åren svällt ut till en ohållbar nivå. Deras andel har stigit till nästan 60 procent av bruttonationalprodukten.

Balanseringen av den offentliga ekonomin kräver att strukturer förnyas eftersom den ekonomiska tillväxt som vi kan förvänta oss inte räcker till för att återställa den offentliga ekonomins balans. Vi måste vända finans-politikens riktning och lösa den offentliga ekonomins hållbarhetsproblem genom att skära ner den offentliga ekonomins andel av ekonomin tillbaka till under 50 procent.

Det är särskilt viktigt att öka arbetets produktivitet inom offentliga tjänster. Därför måste företagen tas med i serviceproduktionen på ett mer om-fattande sätt för att effektivera verksamheten och sporra till innovationer. Kommunernas och statens uppgifter och skyldigheter ska skäras ner och tjänsterna ska omorganiseras. Det är den offentliga sektorns uppgift att främja marknadens funktion och den får inte genom sin egen verksamhet förvränga konkurrensen.

Beskattningen ska göras mer sporrande - företagens framgång stöds
Skattesatsen i Finland är för hög för såväl löntagare som företag. Ned-skärningen av den offentliga sektorn gör det möjligt att sänka skatter. Be-skattningen ska utvecklas så at den stöder företagens tillväxt utveckling sysselsättande och investeringar. Man måste utreda möjligheten att sena-relägga beskattningen av den inkomst som blir kvar i företaget. Beskatt-ningen ska möjliggöra flexibla ägar- och generationsskiften. Samtidigt måste man se till att beskattningen av företagets ägare är sporrande. Småföretagen ska uppmuntras att växa genom att införa ett företagaravdrag av nytt slag.

Ensamföretagarnas ställning ska förbättras - de ges en möjlighet att klara sig
Ökningen av antalet ensamföretagare med tiotals tusen är den mest betydande strukturomvandlingen på vår arbetsmarknad. Redan 65 procent av alla företagare i Finland är ensamföretagare. De sysselsätter sig själva och skapar ekonomisk aktivitet i det omgivande samhället genom nät-verksbildning.

Man måste ta bättre hänsyn till ensamföretagarnas ställning och förhål-landen i beslutsfattandet. I företagslagstiftningen ska man alltid först tänka på små företag för att regleringsbördan ska vara rimlig för den stora majoriteten av företag. Man måste också se till att beskattningen av de minsta företagen är sporrande. Man måste fortsätta med att rätta till bristerna i företagarens socialskydd och även anställningströskeln ska sänkas.

Man måste avstå från onödig reglering - utrymme för företagande och kreativitet
Regleringen har blivit alltför omfattande och dess kvalitet har försvagats. Detta har lett till extra kostnader och risker som försvagar de allmänna förutsättningarna för företagandet.

Framgångsrikt företagande och medborgarnas välmåga kräver en konkur-renskraftig lagstiftningsomgivning som erbjuder möjligheter till verksam-het. Högklassig och rätt riktad reglering ger utrymme för kreativitet fö-retagsamhet arbete och aktivt medborgarskap.

Det krävs ett klart politiskt beslut om att man vill tygla regleringen som utgör en börda för företagare. Man måste fastställa som lagstiftningens centrala mål att förstärka företagandet. Vid behov måste andra samhälleliga mål ge vika eftersom bara den kontinuerliga framgången av lönsamma företag skapar välfärd. Det räcker inte att man förbättrar den nationella lagstiftningen. Dessutom ska man sträva efter en konkurrensfördel alltid då Finland deltar i EU:s lagstiftningsarbete.

SME-företagsbarometern: : Osäkerheten bland SME-företagen har ökat men man håller fast vid arbetsplatserna
De små och medelstora företagens konjunkturförväntningar sjönk klart i början av året. Även investeringarna började minska. SME-företagen håller ändå fast vid sin personal och vill växa. Saldotalet som beskriver SME-företagens konjunkturförväntningar för de nästa 12 månaderna är nu +8. På våren var det +16. Under goda tider var talet över 30.

- Detta beror på den fortsatta ekonomiska tillbakagången och det svagare läget på den finländska hemmamarknaden. Ukrainakrisens eskalering syns däremot inte i resultaten eftersom enkäten genomfördes före de ryska motsanktionerna säger ekonomist Petri Malinen från Företagarna i Finland.

De svaga ekonomiska utsikterna har också lett till att investeringsviljan åter har börjat sjunka efter den svaga positiva signalen på våren.
Detta framgår SME-företagsbarometern som publicerades den 9 september och som beskriver de små och medelstora företagens verksamhet och ekonomiska miljö. SME-barometern hösten 2014 är baserad på svar från över 5 800 SME-företag. Företagarna i Finland Finnvera Abp och arbets- och näringsministeriet utarbetar en SME-barometer två gånger om året.

Arbetsplatserna bibehålls men lönsamheten sjunker - det behövs flexibilitet på arbetsmarknaden
Små företag kämpar sig genom det försämrade ekonomiska läget genom att hålla fast vid sin personal.

- Saldotalet för personalförväntningar + 6 är ganska lågt men ändå positivt och exakt detsamma som för ett år sedan. Nästan 75 procent av SME-företagen tänker behålla det nuvarande antalet anställda säger Petri Malinen.

- Om man vill trygga arbetsplatserna måste SME-företag uppmuntras att växa och sysselsätta. Detta lyckas genom att djärvt minska inflexibiliteten på arbetsmarknaden säger verkställande direktör Jussi Järventaus från Företagarna i Finland.

Företagarna är av samma åsikt: På barometern frågade man hur företagandet snabbt kunde främjas. Enligt de svarande är de viktigaste sätten att inrikta företagsstöd till SME-företag samt att öka flexibiliteten på arbetsmarknaden och diversifiera arbetslivet.

Ansvarsfullt bibehållande av arbetsplatser syns klart i SME-företagens lönsamhetsförväntningar. I början av året sjönk saldotalet med 11 enheter till +6. Den största nedgången skedde inom handeln vars saldoantal sjönk med så många som 14 enheter och som var den enda bransch med ett negativt saldoantal.

Tillväxtorienteringen har ökat
Trots den utdragna ekonomiska osäkerheten uppger nästan tio procent av SME-företagen att de fortfarande är starkt tillväxtorienterade och 37 procent att de växer i mån av möjligheter. Tillväxtviljan är klart större än under finanskrisen 2009.

- SME-företag har stor tillväxtpotential. För att realisera tillväxten behövs tillräckligt med sporrar till exempel på arbetsmarknaden i internationaliseringen och beskattningen säger Järventaus.

SME-företagarna är missnöjda med kommunernas anskaffningspolitik
SME-företagare runt om i Finland kritiserar sina hemkommuners anskaffningar eftersom kommuner inte beaktar små företag i anbudsförfaranden. Detta framgår av Företagarna i Finlands enkät Näringspolitikens mätare som besvarades av över 4300 SME-företagare. I samma enkät valde företagarna Keitele i Norra Savolax till Finlands bästa kommun.

Det som företagarna är mest oroade över i kommunernas anskaffningar är att kommunerna inte beaktar små och medelstora företags möjligheter att delta i kommunernas anbudsförfaranden.

- Om kommunerna vill behålla den lokala livskraften måste SME-företag tas ordentligt med i anbudsförfaranden kräver Anssi Kujala vice verkställande direktör för Företagarna i Finland.

Kujala påpekar att frågan också har uppmärksammats i EU:s nya anskaffningsdirektiv.
- SME-företagens position måste stärkas med den nationella lagstiftning som är under beredning.

Utbildningen är i skick beslutens effekter på företag bör dryftas
Man bad de svarande att ge ett skolvitsord (4-10) om sin kommuns näringspolitik som helhet. Det var endast nöjaktigt 66. Det fanns stora skillnader mellan olika kommuner: de svagaste fick enbart vitsordet 5+ medan de bästa nästan nådde upp till en nia.

- Resultatet är klart: samarbetet mellan kommuner och företagare måste intensifieras är Anssi Kujalas tolkning av resultatet.

Förutom en övergripande bedömning bedömde företagarna också framgången på näringspolitikens delområden. De bästa vitsorden gavs om utbildning och kompetens samt kommuntjänster och infrastruktur. Förutom den dåliga anskaffningspolitiken är företagarna missnöjda över att man i kommunerna inte tänker över beslutens effekter på företagens vardag. Det är viktigt att försöka bättre bedöma hur anskaffningssätt och kommunala beslut påverkar företag eftersom de svarande ansåg att dessa var de viktigaste frågorna i näringspolitiken.

Keitele är favoritkommunen för företagare
På basis av enkäten är företagarnas favoritkommun Keitele i Norra Savolax.

- Här samarbetar kommunen friktionsfritt med företagarorganisationen och företagarna och kommunaldirektören är bra insatt i företagens situation. Kommunen har snabbt kunnat svara på till exempel industriföretagens behov säger ordföranden för Keitele Företagare Anri Nyyssönen.

- Kommunen kan alltså själv inverka på sin framgång. Till tätgruppen anslöt sig nu nya kommuner som medvetet har förbättrat sitt samarbete med företagarna och företagarorganisationen påpekar Anssi Kujala.

Källa: Företagarna i Finland