Arbete i det tysta minskar konflikterna i arbetslivet

Nämnden för fastställande av kollektivavtals allmänt bindande verkan är nödvändigtvis inte så bekant för finländarna, men dess verksamhet är viktig för arbetslivets smidighet. "Det här är ett gott exempel på den offentliga sektorns grundläggande arbete där man betjänar medborgarna utan att göra väsen om saken", säger Eija Koivuranta, som verkade som direktör för arbetarskyddsavdelningens lagstiftningsenhet och som vid årsskiftet övergick till befattningen som verkställande direktör för Väestöliitto rf.

Nämnden för fastställande av kollektivavtals allmänt bindande verkan är en självständig myndighet vars sekretariat fungerar vid ministeriets arbetarskyddsavdelning. Den grundandes i början av 2000-talet när arbetsavtalslagen reformerades. Man har lyckats få ansedda sakkunniga i arbetsrättspraxis och -teori som medlemmar.

"Nämnden ses som en av reformens mest lyckade delar. Trots att man arbetar med rätt små resurser har man med dem kunnat förbättra arbetstagarnas rättsskydd, öka arbetslivets stabilitet och klarlägga systemets funktion. Av detta drar såväl enskilda arbetstagare, arbetsgivarna som hela samhället nytta", konstaterar Koivuranta.

De allmänt bindande avtalen omfattar 1,2 miljoner arbetstagare i de privata branscherna, av vilka 850 000 arbetar med stöd av kollektivavtalslagen i en arbetsgivares tjänst som är bunden av avtalet. Resten får förmånerna i avtalet genom dess allmänt bindande verkan.

Färre rättsfall
När kollektivavtalet godkänns som allmänt bindande, ska också de icke-organiserade arbetstagarna iaktta dess bestämmelser. Arbetstagarna ska alltså tryggas minst de minimiförmåner som antecknats i avtalet och som inte kan förbigås ens med ett personligt arbetsavtal.

Innan nämnden grundades förde SHM en förteckning över de avtal som kunde tolkas som allmänt bindande, men som inte var bindande

"I en konfliktsituation skulle det alltid först avgöras i den lokala underrätten om det fanns ett allmänt bindande avtal i branschen i fråga. Nu utreder och fastställer nämnden avtalets allmänt bindande verkan, vilket göra att man undviker dessa rättegångar", berättar Koivuranta.

Som allmänt bindande kan fastställas endast ett riksomfattande avtal som är representativt för den egna branschen. För att kontrollera representationen ber nämnden avtalsorganisationerna om uppgifter gällande hur stor del av arbetstagarna och arbetsgivarna som är anslutna till avtalet. Branschen definieras för sin del i själva avtalet. Enligt Koivuranta är definitionen inte alltid enkel.

"I varje bransch kan det finnas endast ett allmänt bindande avtal. Tillämpningsområdena kan dock vara delvis överlappande. Ett exempel har varit avtalet för elektrikerna i livsmedelsindustrin, eftersom de hamnar i gränsområdet mellan livsmedelsindustrin och elbranschen. Därför har en allmänt bindande verkan inte kunde fastställas. "

Uppgifterna i Finlex
Om en arbetstagare eller exempelvis små företagare vill veta läget i sin egen bransch, hittar de kollektivavtalen i webbtjänsten Finlex. Enligt Koivuranta är kollektivavtalshelheten som skapats i tjänsten en av dess mest populära avdelningar. På webbplatsen finns i fortsättningen det nuvarande och det tidigare avtalet både på finska och svenska.

"Inte på en enda arbetsplats ska man längre behöva undra över om det egna avtalet är allmänt bindande, för saken kan nu kontrolleras snabbt och lätt."

Att planera, konstruera och upprätthålla registret kräver mycket arbete, och ibland kan det enligt Koivuranta också kännas som långtråkigt slit. Tjänsten skulle ändå inte fungera utan detta arbete som inte syns i offentligheten.

"De egna rättigheterna är viktiga för alla. I allmänhet framgår de av lagen, men i arbetsrätten är avtalen en central normkälla. Därför anser vi det viktigt att informationen är lätt tillgänglig och att den också hela tiden uppdateras. På detta sätt har man i arbetslivet kunnat undvika många besvärliga situationer och konflikter som man upplevt tidigare."

Text: Paula Mannonen / Social- och Hälsoministeriet