18 februari 2025

Skattegränskontoret har tagit fram tre förslag

Ålands Näringslivs skattegränskontor har varit verksamt i drygt ett år. Under skattegränskontorets första år försvårades handeln med Sverige vid två tillfällen: året började med att gränstullsamarbetet hade upphört 31.12.2023 och i oktober 2024 blev det högre krav på tullformaliteterna i Sverige. Flera företags erfarenheter är att svenska leverantörer börjat ta betalt för tulladministrationen som försäljning till Åland ger upphov till. I synnerhet efter oktober berättar företag att allt fler svenska leverantörer börjat anlita ombud och debitera den åländska köparen för den kostnaden, 60 euro per exportdeklaration.

Under året har skattegränskontoret utarbetat tre förslag om hur Ålands landskapsregering skulle kunna underlätta för företagen och sänka deras kostnader. Förslagen är:

  1. Skattegränsstöd. Förslaget gick ursprungligen ut på att landskapsregeringen skulle upphandla en gratis eller åtminstone betydligt billigare förtullningstjänst. Av praktiska orsaker började förslaget i stället snart luta åt ett skattegränsstöd som skulle betalas direkt till varje företag som har varuhandel med övriga EU. Det skulle med tanke på reglerna om statsstöd vara enklare att stödja många företag i stället för ett par-tre ombud.

    Med ett skattegränsstöd skulle man snabbt komma åt de ökade kostnaderna och därmed indirekt även merarbetet som hänför sig till EU-varuhandeln, medan arbetet med eventuella förenklingar tar tid. Stödet skulle begränsas till EU-förtullningarna, då den nationella hanteringen eventuellt effektiviseras av Consilias skattegränsportal.

    Enligt statistikuppgifter som skattegränskontoret begärt från Tullen lämnade åländska företag in sammanlagt 34 720 EU-deklarationer år 2023, varav importdeklarationer 31 875 st och exportdeklarationer 2 845 st. Ålands Näringsliv föreslår att Landskapsregeringen stöder de åländska företagarna med 20 euro per EU-deklaration, vilket skulle utgöra ett sammanlagt stöd till det åländska näringslivet för täckande av extra kostnader till följd av skattegränsen på sammanlagt ca 694 000 euro, utgående från 2023 års nivå.
     
  2. Handelshus. Förslaget går ut på att företagen börjar utnyttja det förenklade nationella förfarandet genom att idka gemenskapsintern handel på fastlandet. Till följd av EU:s tullagstiftning är handel med särskilda skatteområden enklare inom samma medlemsstat, då någon exportdeklaration inte behövs inom samma land och importdeklarationen kräver betydligt färre och mindre specifika uppgifter än EU-deklarationen.

    Åländska företag kan idka gemenskapsintern handel om varorna inte går via Åland, dvs. om varutransporten börjar eller avslutas i övriga Finland. Gemenskapsintern handel är betydligt enklare för EU-leverantörer att hantera, och därför skulle åländska företag inte behöva förlora leverantörer eller betala extra för tullhanteringen. Moms ska redovisas på såväl gemenskapsinterna förvärv som import till Åland, men båda posterna är avdragsgilla under samma period om man importerar till sin skattepliktiga verksamhet.

    En förutsättning för detta arrangemang är att varutrafiken går via en adress i övriga Finland och att detta framgår av fakturan: destinationen för det gemenskapsinterna förvärvet ska alltså vara en fastländsk adress. Även om detta redan är möjligt för företag att börja med på egen hand har skattegränskontoret föreslagit att landskapsregeringen upphandlar tjänsten med en terminal på fastlandet för att även små företag med mindre resurser skulle komma i åtnjutande av fördelarna.
     
  3. Godkänd plats vid export i Sverige. Skattegränskontoret har utrett vem som kan anses vara och agera som exportör i Sverige. Tullagstiftningen anger inte vem som ska upprätta en exportdeklaration, men nog vilka parter som kan anses vara exportören. Detta innebär att ett åländskt företag som får sina varuleveranser från Sverige till någon terminal inom Sverige, och om den åländska köparen ansvarar för transporten till Åland, kan agera som exportör och upprätta exportdeklarationer i eget namn. På detta sätt blir hanteringen enklare för leverantören och det åländska företaget kan undvika betala 60 euro per exportdeklaration genom att göra det själv.

    En öppen fråga är dock godkänd plats vid export i Sverige: när man inger en exportdeklaration behöver varornas förvaringsplats anges. Alternativen är en anvisad plats, dvs. ett tullkontor, eller en godkänd plats, t.ex. företagets lager eller terminal som företaget ansökt om att få deklarera från. Godkänd plats underlättar med andra ord hanteringen avsevärt, men för det måste man ha en plats som man får använda som godkänd plats, vilket kan vara en utmaning för utländska företag i Sverige.

    Det är redan möjligt för företag att på egen hand börja med detta om man har en plats man får använda som godkänd plats. Skattegränskontoret har därför föreslagit att landskapsregeringen ordnar en gemensam åländsk godkänd plats vid export i Sverige för att alla företag oavsett storlek och resurser skulle komma i åtnjutande av fördelarna med detta tillvägagångssätt.
     

För ytterligare information, ta kontakt:


Ålands Näringslivs skattegränskontor är ett projekt (1.1.2024–31.12.2026) som finansieras till 50 % av Ålands landskapsregering och till 50 % av Eckerö Linjen och Viking Line. Läs mer här.