Tjugo miljoner euro för inget
Inte bara kostar det företagarna sammanlagt tjugo miljoner euro om året utan de förlorar också värdefull tid. Heidi Vuorela reklamerade, vilket tystade skurkarna.
Företagaren Heidi Vuorela fick en chock då ett brev från en indrivningsbyrå damp ner i postlådan april år 2013. Enligt den hade hon försummat att betala en räkning från år 2005 till något slags företagsregister.
– Jag tänkte att fan heller, jag vet exakt vad jag kommit överens om och med vem. Det här var inte en tjänst jag köpt eller ett avtal jag hade ingått. Men jag var ordentligt skärrad då det såg ut som en helt autentisk indrivningsbyrå. Tänk om mina kredituppgifter ryker?
Vuorela ringde polisen och frågade vad hon kan göra.
– De sade att jag ska be att få se det avtal vi ingått som firman påstod sig ha. Skumt lät det också med tanke på att skulder preskriberas efter fem år.
Lätta offer
Vuorela skickade företaget ett barskt meddelande där hon bland annat skrev att hon inte ingått avtal med företaget i fråga och krävde att få se avtalet de påstod sig ha gjort.
– Det hördes aldrig något mer av dem.
Eftersom företagare inte skyddas av samma lagar som privatpersoner är de ett eftertraktat byte för olika lurendrejare. För företag är även muntliga avtal bindande, vilket fuskfirmorna utnyttjar hänsynslöst. Den vanligaste taktiken är att skicka en räkning, oftast en summa på 40-400 euro och hoppas på att företaget i all stress betalar utan att misstänka något lurt.
– Speciellt den första tiden som privatföretagare är annars också så omtumlande. Folk ringer hela tiden från en massa olika ställen och det säljs det ena och det andra. Man blir helt yr.
Flera samtal i veckan
De flesta fuskföretagen låter påskina att de är nummertjänsten 118. Antingen Finlands 118, 1118 eller något annat som i telefonen sägs så pass snabbt att offret hinner uppfatta att det inte är fråga om originalet.
– Min man blev till exempel lurad av nummertjänsten 118 Finder. De ringde honom och ville bara bekräfta att kontaktuppgifterna stämde och hänvisade till det "avtal" de hade i kraft, säger Heidi Vuorela.
Genom att vilseleda offret med frågan om kontaktuppgifterna får de denna att svara ja på frågan. Efter det dyker räkningen upp. I det här fallet 400 euro per år för ingenting.
Enligt en undersökning utförd av organisationen Suomen Yrittäjät (Finlands företagare) förlorar företagarna i Finland omkring 20 miljoner euro på obefogade räkningar. Nästan alla företagare har någon gång råkat ut för de här skurkarna. En del får samtal flera gånger i veckan.
"Kräv allt skriftligt"
Som ny företagare är man utsatt. Om man fått en obefogad räkning gäller det att direkt göra en reklamation till avsändaren. Be att få se det påstådda "avtalet" du gjort. Om räkningen har gått vidare till en indrivningsbyrå kan du göra en reklamation till dem. Då går bollen tillbaka till fuskföretaget som måste ge bevis på avtalet.
Bäst är det att vara alert då telefonen ringer. Vuorelas råd är att aldrig någonsin ingå något avtal per telefon.
– Be alltid att få se avtalet skriftligt, till exempel att de skickar dig det per e-post, oberoende hur otroligt avtalet verkar och hur bråttom säljaren påstår att det är. Så gör jag nu för tiden. Det är ytterst sällan det sedan kommer ett avtal per e-post.
Källa: HBL