TTIP och ISDS, vad är det?

TTIP syftar till att riva handelshinder inom en mängd ekonomiska sektorer för att förenkla handeln med varor och tjänster mellan EU och USA. Detta kommer öka tillväxten och skapa jobb. Enligt EU-kommissionen kan TTIP boosta EU:s ekonomi med ca 120 miljarder euro, USA:s ekonomi med 90 miljarder euro och resten av världens ekonomi med 100 miljarder euro. De ekonomiska effekterna pekar på att Sveriges export till USA skulle öka med 17 procent och importen med 15 procent.

Utöver att sänka tullarna över alla sektorer vill båda parter ta itu med icke-tariffära handelshinder, dvs handelshinder utöver de som märks av just vid gränspassage - t.ex olikheter i standarder och testning av produkter. Dessa kostar ofta onödig tid och pengar för att sälja produkter på bådas marknad. Ett exempel är personbilar som när de väl godkänts som säkra i EU måste genomgå nya tester i USA trots att standarderna är så lika.

Förhandlingarna strävar också efter att öppna upp bådas marknad för tjänster, investeringar och offentlig upphandling med förhoppningen att forma globala regler för internationell handel.

Den första förhandlingsrundan startade i juli 2013 och parterna har hittills träffats för fem rundor. Den första förhandlingsrundan startade i juli 2013 och parterna har hittills träffats sex gånger.

Stockholm är en global stad som utvecklas genom öppenhet och innovation - inom alla sektorer. Stockholm gynnas av många delar av ett utökat och fördjupat samarbete med USA. Men med sin innovativa ekonomi kan Stockholm gynnas särskilt genom att liberalisera tre områden i TTIP: friare dataöverföring, friare tjänstehandel och en mer öppen offentlig upphandling.

En studie om TTIP:s påverkan på Stockholm och andra huvudstäder i Europa
Denna studie kontextualiserar handelspolitik i fyra globala städer i Europa: Helsingfors, London, Paris och Stockholm. De är på flera sätt annorlunda, men de delar en karaktär: de är städer som sporrar specialisering i en större ekonomi. Även "små" städer som Helsingfors och Stockholm spelar den rollen - och allt mer då anpassning till uppgifter och den moderna digitala sektorn har blivit konkurrensfördelar (eller svagheter) för en större region. Medan London och Paris kan utnyttja sin storlek för att uppnå agglomeration i kapital och arbete, en stad som Stockholm gör det genom att tjäna den nordiska regionen och med ett starkare beroende av specialisering.

Studien beskriver också en handelspolitik för globala städer frihandelsavtalet mellan EU och USA (TTIP). TTIP är ett intressant handelspolitiskt initiativ för globala städer, eftersom förhandlingarna baseras på idén om ett frihandelsavtal för 2000-talet - och påbörja processen med att bygga nya handelspolitiska mekanismer för att hantera moderna handelshinder. Sådana mekanismer handlar till stor del om den fria rörligheten för personer, kapital och tjänster. Dessutom skulle en effektivare offentlig upphandling vara en välsignelse för globala städer som står inför infrastrukturbehov. Fragmenterade marknader för varor och tjänster till infrastruktur som bara tjänar till att höja kostnaden för att anpassa städer till en större befolkning och koncentrering av vissa miljöproblem.

Läs studien här:
http://www.ecipe.org/media/publication_pdfs/OCC62014__1.pdf

Mer info från EU-kommissionen:
http://ec.europa.eu/trade/policy/in-focus/ttip/

Källa: Stockholms handelskammare