5 december 2024

Uppdatering från skattegränskontoret

Ålands landskapsregering anordnade onsdag den 27 november ett möte om skattegränsen för företagare. Från Ålands Näringsliv deltog vd Susanne Olofsson, sakkunnig Valtteri Satomaa och skattegränsrådgivare Jenny Söderström.

På mötet uppdaterade skattegränskontoret om skattegränsarbetet vid Ålands Näringsliv och presenterade följande frågor som man jobbar med:

1. Exportör i Sverige

Ålands Näringslivs skattegränskontor har utrett vem som anses vara exportör och fått det bekräftat av Tullverket i Sverige att även ett åländskt företag kan agera som exportör i Sverige. Tullagstiftningen anger inte vem som strikt taget ska vara exportör, men däremot vilka som kan anses vara exportören.

I många fall är exportören säljaren/avsändaren av en vara, men enligt tullagstiftningen är exportör den som är etablerad i unionens tullområde och som har befogenhet att besluta om och har beslutat att varor ska exporteras. T.ex. vid avhämtningsköp, när den åländska köparen ansvarar för transporten till Åland kan den åländska parten anses vara exportör.

En öppen fråga är dock varornas förvaringsplats i tulldeklarationen: man kan deklarera varor till export från en anvisad plats, dvs. ett tullkontor, eller en godkänd plats vid export, dvs. företagets lokal i Sverige som Tullverket godkänt. Det är redan i nuläget möjligt för ett företag att på egen hand skaffa en godkänd plats, men skattegränskontoret utreder tillsammans med landskapsregeringen möjligheterna till en för åländska företag gemensam godkänd plats vid export.

2. Handelshus

Skattegränskontoret utreder på vilka villkor åländska företag skulle kunna utnyttja det förenklade nationella förfarandet inom Finland i fråga om leveranser från övriga EU.

Arbetsnamnet handelshus syftar på att man skulle ha en gemensam åländsk adress på fastlandet dit åländska företag skulle kunna göra gemenskapsinterna förvärv från övriga EU (utan exportdeklaration) för att sedan importera varorna till Åland inom ramen för det förenklade nationella förfarandet.

Fördelarna med detta är att det är betydligt enklare för EU-leverantörer att leverera till övriga Finland (inom EU:s skatteområde) samt att tullhanteringen inom Finland är betydligt lättare för det åländska företaget.

Nackdelen med detta är att ett företag kan behöva redovisa moms två gånger för att det ska anses utgöra två olika transaktioner: först vid det gemenskapsinterna förvärvet och sedan vid importen till Åland. Båda posterna är dock avdragbara. Kan det inte anses utgöra två olika transaktioner anses det som en export från ett EU-land till Åland som behöver exportdeklareras.

Skattegränskontoret utreder frågan vidare och har bl.a. begärt skriftlig handledning från Skatteförvaltningen.

3. Skattegränsstöd

Diskussioner förs med Ålands landskapsregering gällande framtagandet av ett stöd för företag som har höjda kostnader på grund av skattegränsadministration. Frågan utreds och mer information ges när utredning kommit vidare.


Ytterligare information ges av: