Krönika: Ensam är stark?

Ensam är stark?

Det sprids en oroväckande trend i vår del av världen just nu, nämligen uppfattningen om att utvecklingen blir bäst om man gör det på egen hand. Möjligheten att välja sin egen väg är viktigast av allt, även om man väljer vägen mot undergången. Det är roligt att bestämma själv.

På Åland sade en mindre kommun nej till samgång med två större kommuner, eftersom man skulle tappa inflytande. Jag är övertygad om att en gemensam kommun skulle ta lika stort ansvar för sina invånare och dessutom har betydligt större möjligheter att erbjuda kostnadseffektiv samhällsservice. Däremot är jag lika säker på att enskilda ledamöters inflytande skulle begränsas i en större kommun. "Kan själv-attityden" finns även på andra håll. Ålands enda stad vill bestämma på egen hand hur man ska utveckla centrum trots att planerna ska finansieras av privata fastighetsägare. Det är som sagt roligare att bestämma själv.

På andra sidan engelska kanalen sker motsvarande resonemang. Storbritannien röstade 2016 för att lämna EU. Enligt mig är det ett helt sanslöst beslut som bottnade i man ville återta makten och framförallt de pengar man betalar till EU. En mycket populistisk kampanj lyckades övertyga en majoritet av befolkningen att kostnaderna för EU-medlemskapet överstiger de fördelar som finns.

Konsekvenserna av Brexit återstår att se, men de lär bli väsentliga. Ökade möjligheter att bestämma själv får nämligen effekter. Att stå utanför en av de mest fria handelsregionerna i världen kommer att försvåra tillvaron rejält. Administrationen av alla processer i landet fördyras. Den fria handeln av varor och tjänster som britterna vant sig vid, kommer att se annorlunda ut. Industrier som plötsligt betalar tull på export/import, kommer säkert att fundera över var fabrikerna ska placeras. Ska man välja ett område med 66 miljoner invånare eller ett med 445 miljoner invånare? Storbritannien har alltså själva valt begränsade handelsströmmar, dyrare varor/tjänster och högre arbetslöshet. Det är roligt att bestämma själv.

Vi behöver vara ödmjuka för att världen har förändrats de senaste 30 åren. Utvecklingen fortsätter och vi måste se till att våra samhällsstrukturer håller för framtiden. I en global värld krävs det att vi samarbetar mer. Vi handlar, reser och interagerar med varandra över allt större områden. Då behövs det samhällsinstitutioner som klarar detta. Att isolera sig i mindre enheter är knappast lösningen.

Vi behöver också vara ödmjuka för att många människor känner sig utanför. Man tycker världen har sprungit förbi och man hittar inte riktigt sin plats i livet. Rädda människor är demokratins största hot. Då lockar kanske en stark ledares enkla lösningar. Var sig det gäller små kommuner eller stora länder – måste man minnas att ensam inte är stark. Det är genom samarbete vi löser morgondagens utmaningar.

För vår del handlar det om hur Åland tar plats i en global värld.

• Vi borde fokusera på hur man genom ökat samarbete hittar en smart, långsiktig samhällsplanering som sänker kostnader.
• Vi borde fokusera på hur vi hanterar en åldrande befolkning som behöver alltmer av skattemedlen.
• Vi borde fokusera på hur vi ger åländska entreprenörer större möjligheter att utvecklas.

Tror någon att detta löses genom ökad isolering? Det är roligt att bestämma själv, men allra roligast är att genom samarbete komma längre än man skulle ha gjort på egen hand. Samarbete har byggt alla framgångsrika företag, organisationer och samhällen. Där hittar vi vägen mot framtidens tillväxt.