Konjunkturläget på Åland våren 2012

Den sammanställning av stämningsläget ÅSUB gjort utifrån uppgifter som 240 företag lämnat via en konjunkturenkät, visar en viss optimism om konjunkturen 2012 i förhållande till fjolåret. Även om företagen tror på närmast oförändrade konjunkturutsikter under året för den bransch inom vilken de verkar, är de sammantagna försiktigt optimistiska angående möjligheterna att utöka det egna företagets verksamhet.

Enligt preliminära beräkningar blev Ålands BNP-tillväxt 2011 negativ för andra året i följd; -3,2 procent. Prognosen säger att den i år vänder och blir positiv; 2,0 procent. Därefter ökar den årliga ekonomiska tillväxten något och hamnar på 2,2 procent år 2013 och 1,0 procent året därefter. Inflationen (KPI) beräknas hamna på 2,6 procent i årsgenomsnitt 2012, för att därefter sjunka till 2,5 procent 2013. Arbetslösheten väntas öka marginellt till 2,9 procent i år, och sjunker tillbaka till 2,8 procent 2013.

• Privatkonsumtionen och hushållens köpkraft ökar endast svagt under året.

• Oljepriset ser ut att komma att ligga drygt 5 procent högre i år än under 2011. Den åländska ekonomin är känsligast av alla regioner i Finland för höjningar av energipriserna visar preliminära resultat från en regionalekonomisk simuleringsmodell.

• Avräkningsbeloppet från den finländska statsbudgeten för år 2010 sjönk till 175,7 miljoner euro, och ökar till 193,9 miljoner euro för år 2011. För innevarande år beräknas beloppet bli 203,7 miljoner euro, för att 2013 stiga till 214,2 euro.

• Skattegottgörelsen för 2010, som tas upp i 2012 års budget, uppgick till 17,4 miljoner euro. Den skattegottgörelse som baseras på 2011 och 2012 års skatteinkomster beräknas sjunka till runt 13,9 miljoner euro båda åren, och öka till 14 miljoner euro 2013-14.

• Kommunernas skatteintäkter och landskapsandelar beräknas sammantagna öka med 3,3 procent år 2012.

• En övervägande del av näringslivet väntar något förbättrade konjunkturutsikter under året. Man är försiktigt positiv vad gäller möjligheterna att expandera och om lönsamhetens utveckling och försiktigt positiv om personalstyrkans och investeringarnas utveckling. Företagen förväntar sig endast en marginell förbättring av omsättningen i förhållande till 2011.

• Färje- och passagerarrederierna fortsätter att pressas av hård konkurrens och av något högre bunkerkostnader i förhållande till fjolåret. Svenska kronan håller sin starka ställning, vilket gynnar färjerederiernas intjäning. Momshöjningen 2013 motverkar förstärkningen av de svenska kundernas köpkraft, vilket kan hålla tillbaka tillväxten av färjeresenärer och inresande västerifrån.

• Den internationella sjöfarten befinner sig i kris, men ledande index antyder att botten för denna gång nåddes redan i början av året. Sammantaget förväntar sig rederierna inom den åländska torrlastsjöfarten oförändrade eller något försämrade verksamhetsförutsättningar under året. Utbudet av fraktkapacitet ökar snabbare än oljebehovet i världsekonomin, vilket pressar den åländska tankerverksamheten. Fraktkostnaderna för olja förväntas i bästa fall ligga på fjolårets nivå. Branschföretagen inom transportsektorn är optimistiska angående det egna företagets verksamhet, personalrekrytering och investeringar.

• Den del av primärnäringarna som bedrivs i bolagsform förväntar sig en svag 12-månadersperiod framöver.

• Inom livsmedelsindustrin är tongångarna optimistiska; man förväntar sig att omsättningen och lönsamheten om ett år kommer att vara ännu bättre än den är idag. Även om den övriga tillverkningsindustrin tror på svaga utsikter för den egna branschen förväntar man sig överlag att det egna företaget skall gå bättre än 2012 än 2011.

• Byggbranschen förväntar sig små förändringar i verksamhetsförutsättningarna under den närmaste 12-månadersperioden, förutom en något bättre lönsamhet. Tillväxten i omsättningen var stark under 2011, men ser ut att mattas av under innevarande år.

• Handeln förväntar sig en försvagad omsättning och lönsamhet under innevarande år. Det ser ut som om tillväxten i branschen efter nergången i sviterna av den förra finanskrisen 2008-2009 återgår till den trendmässiga utvecklingen under innevarande år.

• Förväntningarna inom hotell- och restaurangbranschen är blandade och något motsägelsefulla. Branschföretagen förväntar sig en försvagad utveckling för omsättningen och på personalsidan under 2012 i förhållande till 2011, medan man är mer optimistisk om lönsamheten. Trenden med en starkare tillväxt av branschens lönesumma än av omsättningen ser ut att fortsätta.

• Bankerna påverkas indirekt genom de höjda kraven på bankernas risktålighet och likviditet och får räkna med ett fortsatt relativt lågt räntenetto under innevarande år. Kreditefterfrågan hos bankerna sammantagna under 2012 ser ut att bli hyfsad och komma att ligga åtminstone på samma nivå som under fjolåret. Efterfrågan är fortfarande god när det gäller lån till mindre bostäder. Försäkringsbolagen pressas av hård konkurrens, låga värden på sina tillgångar, och får räkna med ökade administrationskostnader i samband med implementeringen av nya internationella regelverk. Finansbranschen som helhet tror ändå på något förbättrade konjunkturutsikter under året.

• Företagen inom branschen företagstjänster, inklusive IKT-företag, är överlag återhållsamma angående konjunkturen under den kommande 12-månadersperioden. Omsättningstillväxten ser ut att fortsättningsvis bli svag. Man förväntar sig också en minskning på personalsidan.

• En övervägande positiv stämning råder i branschen personliga tjänster (som rymmer allt från tvätterier till företag inom internetspel), även om man räknar med att investeringarna kan bli på en något lägre nivå i år jämfört med fjolåret.

Läs hela rapporten på ÅSUB:s sida här: http://www.asub.ax/files/konjunkturlaget_v_2012_1.pdf