Undersökning - Servicebranschens lönesystem behöver förnyas
Jobben förändras dock och man kan utföra väldigt olika arbeten under samma titel. När man använder ett lönesystem baserat på yrkestitel är det svårt att bedöma om man uppfyller förpliktelsen att betala lika lön för lika och likvärdigt arbete. Ett lönesystem som baserar sig på hur krävande arbetet är skulle göra det enklare att definiera vad som är likvärdigt arbete. Handeln och branschen för turism-, restaurang- och fritidstjänster visar tydligt att de vill utveckla sitt lönesystem genom att gå med i Likalönsprogrammets utvecklings- och forskningsprojekt.
En jämställdhetsplan och en lönekartläggning är bra redskap för att främja lika lön på arbetsplatsen. I de nämnda branscherna finns det brister i hur dessa förpliktelser uppfylls. I branschen för turism-, restaurang- och fritidstjänster har 67 procent av företagen inte gjort någon jämställdhetsplan. Inom handeln är siffran 36 procent. Lönekartläggning saknas i 57 procent av företagen i turism-, restaurang- och fritidsbranschen och i 42 procent av företagen inom handeln. Jämställdhetslagen kräver att man gör jämställdhetsplaner och lönekartläggningar på arbetsplatser som sysselsätter minst 30 personer.
Uppgifterna framgår av slutrapporten från projektet för att stärka jämställdhetens roll i löne- och avtalspolitiken (Tasa-arvon vahvistaminen palkka- ja sopimuspolitiikassa) som publiceras i dag. I forsknings- och utvecklingsprojektet inom Likalönsprogrammet undersökte man löneskillnaderna mellan kvinnor och män inom handeln och i turism-, restaurang- och fritidsbranschen, bedömde lönesystem och drog slutsatser om vilka utvecklingsbehov det finns. Branscherna sysselsätter sammanlagt över 300 000 löntagare, det vill säga cirka en femtedel av alla löntagare i den privata sektorn.
"Utredningen är ett utmärkt exempel på bedömningen av hurdana könseffekter kollektivavtal och lönesystemen har", konstaterar minister Paavo Arhinmäkis specialmedarbetare Minna Kelhä. Den är en förebild för de andra branscherna.
Personalrepresentanterna har inte alltid deltagit när jämställdhetsplanerna och lönekartläggningarna gjorts, och de har inte informerats om dem i alla företag. En betydande del av förtroendemännen som svarade på enkäten visste inte om den jämställdhetsplan och lönekartläggning som lagen kräver har gjorts på arbetsplatsen.
I de undersökta branscherna har kvinnor och män olika yrken, och det har ett klart samband med löneskillnaderna mellan könen. Dessutom är kvinnorna överrepresenterade i deltidsanställningar med låg lön.
Undersökningen lyfter fram tydliga utvecklingsbehov. Man måste förbättra omfattningen och kvaliteten på jämställdhetsplanerna och lönekartläggningarna. Lönekartläggningen är ett viktigt redskap för att kontrollera att lönesystemet behandlar kvinnor och män jämlikt. För jämställdheten mellan könen vore det viktigt att förnya lönesystemen så att man betonar hur krävande arbetet är och de individuella prestationerna.
Källa: Undersökningen är en del av social- och hälsovårdsministeriets Likalönsprogram på trepartsbasis och har genomförts i samarbete med Finsk Handel, Turism- och Restaurangförbundet MaRa och Servicefacket PAM. Undersökningen genomfördes av Löntagarnas forskningsinstitut.
